tort 2 i hvilket komma at ställas följande verktygsmaskiner: er Större metallsvarf, en mindre dito, er metallhyfvel, en stickmaskin, 2:ne bort maskiner, en cirkelsåg, en fläkt, dess. utom behöfliga axelledningar, remtrisso m. m., jemte åtskilliga större och min dre verktyg och redskap. Under fönster raderna uppsättas arbetsbord för eleverna Stora portar till verkstaden och luckor : taket komma att underlätta inoch utförande jemte uppoch nedhissning af större maskiner. Till venster från ingången inkommer man i ångmaskinrummet, elagdt med golf af huggen granit. Ångpannan för 10 hästars kraft är afsedd såväl till drifvande af en 4 hästkrafters ångmaskin, som till uppvärmning af samtliga byggnadernas större och mindre lokaler, utom några boningsrum. I ångmaskinrummet inrättas äfven smedja och kolkällare. Till höger i stora verkstaden är inredd en tambur samt rum för maskinisten. Tvenne prydliga vindeltrappor af tackjern, en i hvartdera hörnet, leda upp till de i öfre våringen belägna verkstäder för modellarbeten i trä och metaller. Der äro också rum upplåtna, ett till ritkontor, ett annat till begagnande af verkmästaren. Man har för afsigt att i dessa mydellverkstäder, på ett for eleverna Sanska förwånligt st, ordna ardetet. De clever, som ccudera praktisk mekanik och egna sig åt maskinhyggnad eller civilingeniörsbefattning, komma att turvis, en vecka i sender, under verkmästarens ledning och med biträde af maskinisten, sjelfva ombesörja ångpannans eldning och ängmaskinens skötsel. Alla arbetsmaskiner blifva satta i rörelse förmedelst ångkraft. Det öfriga instrumentoch modell-arbetet utföres under verkmästarens och stipendiatens omedelbara ledning, med begagnande af goda för både nybörjare och redan inöfvade elever väl afpassade redskap och verktyg. Utanför de tvenne sistnämnda byggnaderna äro, vid norra gaflarne, väl inrättade pudrettlatriner anlagda. Hela området lärer blifva omgifvet af ett prydligt jernstaket, upprest på granitsockel och försedt med inkörsportar. Sammanställande allt det nu i korthet anförda, har jag deraf vunnit den stadgade öfvertygelsen, att Chalmersska stiftelsens och statens teknologiska läroanstalt i Göteborg, tack vare en omsorgsfullt vårdande samverkan af flera mäktiga krafter, från och med inflyttningen i sina nya byggnader kan verka mera fritt, med lugn och belåtenhet fortsätta sina vetenskapligt praktiska arbeten och enligt sin pligt motsvara den förtroendefulla bevågenhet, som blifvit densamma förannad. En förhoppningsfull utsigt har, efter hvad jag hört berättas, tillika visat sig; och jag vågar omförmäla densamma. Det nu Öppna rummet på södra sidan inom ofta bemälda läroanstalts tomtutrymme torde i framtiden möjligen komma att upptagas af en serskild byggnad, ämnad att inrymma stadens slöjdförenings med så stort skäl berömda skola. Derigenom skulle ett industrielt läroverkssystem fullständigas, som till heder för Göteborgs samhälle och föresyn för framtida inrättningar i samma väg, ensamt i vårt land, på ett ställe förenade elementarundervisningen i teknisk kunskap och skicklighet med en fullständig utbildning till förmån för industriella arbetare, för arbetsledaren och ingeniören, och tillika vara en tjenlig hjelpkälla för blifvande embetsoch tjenstemän, till vinnande af en ännu som oftast saknad, men i vår tid ganska behöflig, värmare kännedom uti industriella ämnen. söteborg mot slutet af Juni månad 1509.