Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juni 1869, sida 2

dessa ord, och tillika tillåta mig att till lägga dem den vidsträcktaste betydelse: frågade Fortis samt fattade åter Gabriele: hand med värma. — Under andra förhållanden, ja, mer under nuvarande omständigheter deremot käre Fortis — förlåt mig — kan jag endast säga: nej, svarade Gabriele bestämdt, ehuru på det vänligaste sätt. Vid detta svar vexlade Fortis färg, och först efter en kort paus kunde han fortfara. — Säg mig då åtminstone de olycksaliga omständigheter, som fiendtligt ställt sig emellan dig och mig, bad Fortis så innerligt, att Gabriele kände sina ögon fuktas. : — Fortis, svarade Gabriele efter någon tvekan, — vi ha. lekt tillsammans som barn, vi ha vuxit upp, utan att någonsin förtroendet emellan oss har varit rubbadt. Om detta förtroende, hvilket består än i dag, erinrar jag dig nu, innan jag gör dig en fråga, som du bör besvara öppet och ärligt som alltid. Säg mig således, Fortis, — har du sedan en längre tid gjort dig förtrogen med det hvarpå du syftar, jag menar den tanken, — att — välja mig till din maka? Är den en frukt af mogen öfverläggning, noggrann pröfning, eller är den, — hur skall jag uttrycka mig, — ett foster af ögonblicket? Fortis drog en djup suck. Hans själ lickade tillbaka i det förflutna, och ett lrag af djupt vemod utbredde sig öfver nans ansigte. Men småningom klarnade ter hans drag, och då han blickade upp not Gabriele, uttryckte de en vaknande örhoppning. — Dyraste Gabriele, började han, — ag kan ej annat än säga dig sanningen.