Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1869, sida 3

Litteratur. Litet af hvarje. Stockholm. Albert Bonniers boktryckeri, 1869. Framför oss ligga tvenne häften af denna nya tidskrift i miniatyr, som uppträdt till kamp mot nyare tidens ideer med ett mod, som är desto beundransvärdare, som de krafter, hvilka stå den till buds, icke tyckas vara synnerligen stora. Serskildt har den börjat mot , Tidskrift för hemmet och dess reformatoriska sträfvanden en polemik, rik på förlegade sentenser om det gamlas förträfflighet och det nyas förderflighet och fördömlighet. Såsom dåraktigt, olycksbringande och syndigt stämplar , Litet af hvarje bemödandet att bryta de bojor, hvari föråldrade lagar och seder ännu hålla den svenska qvinnan, och den frambåller i artikel på artikel önskvärdheten af att qvinnan inom hemmets trånga krets fortfarande eger sin hela verld och ej längtar efter en annan verksamhet än den, åt hvilken mor och mormor egnat sina dagar. Någon styrka i bevisningen ådagalägger förf. ingenstädes; logiken får nästan i hvarje uppsats sitta emellan på ett betänkligt sätt, och det hela utgör ofta ett misch masch af gamla fraser och maximer, som ej kunna uthärda att närmare skärskådas i sanningens klara ljus. Det är ej blott emancipationsfrågan — det är en hel del andra samhällsfrågor, som förf. vidrör och framställer från ultrakonservativ synpunkt. Stundom blir han rigtigt högtidlig — en själsfrände till honom (eller henne) skulle ha sagt inspirerad — såsom då han i uppsatsen ,, Väggarne talauppträder till förherrligande af — det för nägra månader sedan hällna adelsmötet, hvilket kommit honom att tycka sig höra ,de dofva slagen af en gongong ljuda genom helgade landarÅ andra sidan erkänna vi rilligt, att åtskilligt förståndigt och behjertansvärdt rörande uppfostringsmetoderna, sällskapslifvet och lefnadssättet förekommer här och der i de små uppsatserna. ,En vinterdag i en annan verldsdel är en intressant målning af lifvet i Algier, sådant det ter sig för turistens ögon. Men äfven här framträder författarens ultrakonservativa riktning, ty han visar sig blind för de fördelar, som genom franska väldet kunna komma denna del af Nord-Afrika till godo — blind för det önskvärda i den kristliga civilisationens spridande till det ursprungligen ädla, men halfbarbariska folk, som så väl förtjenar att få del af dess välsignelser. A.