Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 juni 1869, sida 2

Article Image
en mangd Storre dramatiska verk. Göteborg den 23 Juni. Aftonbladet lemnar efterföljande välvilliga öfversigt af de i Göteborg försiggångna mötena, hvilken framställning det är oss ett nöje att återgifva. A. B. yttrar: Den sistförflutna veckan har varit en mötenas vecka. De lättade kommunikationerna ha redan på mångfaldigt sätt börjat bära andliga frukter; i stället för isoleringen och den dermed töljande trögheten har trädt en större rörlighet i sinnena, en lifligare vexelverkan emellan dem, som ha gemensamma intressen eller egna sig åt likartade sträfvanden. Associationsandan har börjat uppblomstra på ett sätt, som berättigar till den förLoppningen, att vårt land i en icke så aflägsen framtid skall kunna i det hänseendet mäta sig med de länder, som äro berömda för den hos medborgarne rådande allmänna anda och andliga sjelfverksamhet. Det torde vara sällsynt att så många möten af allmänt intresse någonstädes egt rum, som fallet varit hos oss under den korta tidrymden at en vecka. Så många företeelser at detta slag ha blifvit hopade på några få dagar, att det varit svårt för pressen att dermed i någon mån hålla jemna steg och att lemna någorlunda tillfredsställande redogörelser för det hufvudsakligaste. Serien af dessa möten inleddes genom Publicistmötet i Göteborg. Efter hvad vi trott oss kunna erfara, rådde hos deltagarne i detta möte en allmän tillfredsställelse med dess resultater, och vi föreställa oss, att alla andra, som äro vänner af publiciteten och tryckfriheten, kunna ha anledning att dela denna tillfredsställelse. Med mycken bestämdhet bröt mötet stafven öfver det missbruk af och gäckeri med Tryckfrihetsförordningens bud. som ligger i begagnande af s. k. ansvaringar, och uttalade den åsigten, att den bestämmelse, som på detta sätt gäckas och kringgås, bör förändras så, att missbruket försvåras, om icke omöjliggöres; men att på samma gång de mångfaldiga orimligheter, som Tryckfrihetsförordningen innehåller i de 3:e och 5:e Ss:s många momenter, måtte genom en nödig revision undanrödjas. Genom den komite, mötet nedsatte för utarbetande af ett förslag i detta hänseende, gaf mötet ett vittnesbörd derom, att det ansåg denna fråga vara en af dem, som icke böra eller kunna falla. De, som hufvudsakligast kände sig träffade af den förkastelsedom mötet uttalade, såväl öfver ansvaringssystemet som öfver råhet i ton och lättsinne i fråga om det faktiska, hade på förhand känt med sig sjelfva, att det vore lämpligast att uteblitva, och de ha sedermera tagit sak på bak genom att utgjuta sin galla öfver mötet. Flera speciella frågor af intresse för publiciteten och publicisterna erhöllo vid detta möte en tillfredsställande lösning eller utredning, och tillfälle bereddes för en mängd publicister att personligen lära känna hvarandra och att, der likstämmighet i tänkesätt egde rum, äfven enskildt utbyta åsigter rörande dagens allmänna frågor. Det skandinaviska konstnärsmötet i Göteborg var det första i sitt slag. Mången torde, då inbjudningen dertill utfärdades, ha varit tveksam i afseende på ändamålet med och gagnet af detsamma. Nu visade det sig emellertid, att detta möte var af let allrastörsta intresse. Det konstaterade ytterligare det nära sammanhang, som eger rum emellan de skandinaviska folken, fråga om kulturlif och andlig verksamet. De mest olika riktningar på konstverksamhetens fält, som de särskilda länlerna kunde förete, voro representerade, och dock kände alla, att de på konstens ulmänna vädjobana representerade nägoning gemensamt, att det verkligen finnes ägonting, som i motsats mot det främnande kan kallas nordisk konst, och den tora konstexpositionen gaf härom ett det nest slående vittnesbörd, då man hade illfälle att jemföra de nordiska konstnäernas verk, så mångskiftande genom olika onstnärsindividualiteter, men dock egande tt visst andligt syskontycke, med de främnande konstafdelningarne. Både i offentga förhandlingar och enskilda samspråk jorde sig också den åsigten gällande, att e nordiska folken behöfva en andlig geensamhet, om de icke skola gå till mö;S en gemensam andetattigdom. Flera igtiga uppslag gjordes vid detta möte i ch för en lifligare samverkan emellan ordens konstnärer, och icke det minst igtiga är beslutet om en kontinuitet i åga om allmänna skandinaviska konstärsmöten. ITAAA AA 2 Jar. A2

25 juni 1869, sida 2

Thumbnail