Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 juni 1869, sida 3

Blandade ämnen. En korsriddare. I Lyon har i dessa dagar en äfventyrare af värsta slaget blifvit dömd till tvångsarbete för litstiden. Mannen, som på sina visitkort kallade sig Louis Vallet de Buisson, riddare af Pius IX:s orden, var en af dem som tagit till svärdet, för att upprätthålla påfvens verlasliga välde, och hade nyligen återvändt till Lyon från Rom, der han tjenat vid de påfliga zuaverna. Åtskilliga omständigheter gjorde, att polisen skaffade sig närmare underrättelser om den påflige officern, som lyckats vinna tillträde till stadens finare kretsar, och det befanns då, att han bland andra vackra saker på sin meritlista hade fadermord, mordbrand och falskmyntning. Han blef häktad, stäld för domstol och dömd till ofvannämnda straff. Grefliga republikaner. IIenri Rochefort, den ryktbare valkandidaten för Paris, republikanen och skriftställaren, skrifver sig, på grund af sina politiska tänkesätt, aldrig de Rochefort, än mindre begagnar han sina ärfda titlar; men hans verkliga namn är grefve Henri de Rochefort Lucay. Han är son till markisen af samma namn och härstammar från ingen mindre än Capetingiska konungahusets grundläggare. — Tidningen Rappel, till hvilken han insänder bidrag, räknar bland sina medarbetare ytterligare fyra republikaner, som äro grefvar, men ej begagna sina titlar, nemligen Victor Hugo ech hans begge söner samt dlton-Shee. Afven republikanen Carnot är grefve, fastän han aldrig nyttjat titeln. Förenfa Staternas statsskuld var den 1 dennes, enligt skattkammarsekreterarens sednaste redogörelse, 2,631 millioner 750,000 dollars och minskades under Maj månad med 13 millioner 250,000 dollars. Den månadtliga afbetalningen samt befolkningens tillvext och statsinkomsternas oupphörliga stigande låta förutse, att den ofantliga statsskuld, som inbördeskriget ådrog Förenta Staterna, skall om cirka 15 år härefter vara till sista dollarn betald. Från veridens nattsida. I frimurarepalatset uti London höll chefen för den medikolegala byrån, d:r Lankester, för några dagar sedan ett föredrag inför en stor samling åhörare, bland hvilka många parlamentsledamöter, rörande det ohyggliga ämnet: barnamorden i England. D:r Lankester anslog antalet barnamörderskor till 300 om låret, och hela antalet i England lefvande qvinnor. som begått detta brott, till 12,000. Svårast grasserar det bland tjensteflickorna i de förnämsta qvarteren af London. Medan procenten af barna: morden öfver hela England är 1 på 170,000 inne. vånare, är nemligen procenten i West-end 1 på