Finland. Studentfanorna. Att fanor icke skola få begagnas för annat än militära ändamål är en åsigt, som är oss temligen ny, men som tyckes tillhöra det ryska systemet, såvida man kan döma af följande framställning i Helsingfors Dagblad: Redan för ett tiotal år sedan hade fruntimmer i Åbo, representerande den åldriga stad, der den finska bildningens vagga varit förlagd och landets högskola funnit sin första fristad, förärat den akademiska ungdomen en studentfana. Denna idå, att damerna visat sina välönskningar för någon akademisk eller annan korporation, genom att åt dem förläna en dylik minnesskänk att vid högtidliga tillfällen användas, har varit en urgammal såäl germanisk som nordisk plägsed, och korporationsfaner hafva derföre varit i allmänt bruk både i Tyskland, England och Norden, både i Östersjöprovinserna och Finland. Då den här nämnda studentfanan under flera års tid varit framtagen vid solenna tillfällen, bland dessa äfven vid H. M:t Kejsarens höga besök härstädes, den minnesvärda hösten år 1863, dervid studentkåren, företrädd af sin fana, i tackeltåg gick till kejserliga palatset, från hvars balkong den välvilligt helsades af landets storfurste, väckte derföre det nyligen, af universitetsmyndigheterna utfärdade förbudet mot fanors vidare användande uppmärksamhet, serskildt då damerna från olika delar af Finland dels redan förärat, dels voro i beråd att skänka sådana åt sina söner, bröder och anförvandter för resp. landskap och universitet. För att emellertid undanrödja alla missförstånd om huru begagnandet at dylika fanor vore att anses på bögre ort, bar dessa dagar telegramvexling pågått mellan universitets-myndigheterna och Petersburg, derifrån svar erhållits att saken hänskjutits till H. M:t Kejsarens höga afgörande, hvilket blifvit studentkåren delgifvet. Det ifrågavarande svaret innehåller, att H. M:t Kejsaren i allmänhet icke gillar att studenterna begagna fanor, emedan fanan tillkommer uteslutande krigstrupper och i följd af sin betydelse derföre endast kan af monarken förlänas. Använd utom området af denna sin bestämmelse, såsom nu varit fallet, erhåller den deremot den oegentliga betydelsen af att tjena till ungdomens nöje. Som emellertid H. M:t Kejsaren, i närvarande fall, vill tillskrifva uppkomsten af dessa af damerna förärade fanor en missuppfattning af fanans egentliga bestämmelse, såsom krigslolkets uteslutande tillhörighet, och då meningen icke är att förnärma dem som tillverkat dessa studentfanor, ej heller försätta dem som mottagit desamma i obehaglig belägenhet, har Hans Kejserliga Majestät velat för denna gång samtycka till att fanor må af den studerande ungdomen begagnas under innevarande års promotionsfest äfvensom vid aftäckningen af framlidne kanslirådet Reins grafvård, men att sedan dessa högtidligheter försiggått, fanorna, såsom icke tillkommande universitetet, må på det höfligaste sätt återställas till damerna och att fanor framdeles icke i någon händelse må hos de studerande förekomma, vid de studerandes och universitetsmyndigheternas ansvar. —LLK ——— NUR Utt