tagna af önskan om att bringa till slut denna pinsamma strid, att man rätt väl kunde säga, det vi gått långt utöfver de billiga eftergifternas gränsor. Jag finner det ganska förklarligt, att det icke yttrades någon missbelåtenhet, då man erfor, att förhandlingarne hade strandat. Jag bör nu tillägga, att under det traktaten blef diskuterad i Förenta Staternas senat, kom Reverdy -ohnson till mig och sade, att han fått upplysning om, att hans regering hade kraf hos den engelska regeringen, som ej voro upptagna i traktaten, och hvilka man derföre gerna ville bafva upptagna i en tilläggsartikel, så att det skulle stå kvar och en al regeringarne fritt att komma fram med kilda fordringar. Jag behöfver icke iga, att detta förslag blet tillbakavisadt. Den 3 April erforo vi, att senaten förkastat traktaten med 54 röster mot 1. Af denna anledning höll Sumner ett tal, som redan blifvit omtaladt af den ädle viscounten, men på hvilket man — efter mitt rmenande — icke bör lägga allt för stor vigt; ty Symner är icke medlem af regeringen och talar utan ministerielt ansvar. ... Jag kan icke förutsäga, hvilken utveckling sakerna skola få, och icke heller hvilken hållning H. M:ts regering skall intaga; men så mycket kan jag försäkra, att den — trots allt, som skett — skall bibehålla samma vänskapliga känsla för Förenta Staterna och samma önskan att få slut på striden. Jag anser som ett godt förebud, att en man af Motleys framstående egenskaper blifvit utnämnd att representera Förenta Staterna hos oss; hans namn som historiker, hans diplomatiska erfarenhet och behagliga väsende skola tillförsäkra honom ett hjertligt mottagande af alla samhållsklasser i England, bland hvilka han redan har många vänner, och jag anser för en lycka, att en så upplyst observator öfver folkens karakter kommit att intaga denna ställning, ty ban skall förstå, hvad han kan föreslå för oss med utsigt att få det antaget.. Af ett telegram har man erfarit, att det visserligen icke är så afgjordt, som man förut antagit, att öfverhuset skall antaga den irländska kyrkobillen. De konservativa pärerna skulle samlas den 5 dennes för att bestämma sitt handlingssätt. Redan två dagar förut hade en trängre, ,.vald samling af dem kommit tillsammans för en förberedande rådplägning, och de beslut, som der blifvit fattade, hafva spridt sig. Lord Cairus, den nuvarande oppositionens i öfverhuset ledare, synes efter långt betänkande hafva bedvämat sig till att ingå på de vilkor, som af lord Derby blifvit framställda. Lord Salisbury lärer deremot vara högst missbelåten härmed. Skulle besluten vara antagna af den församling, som hölls den 5 dennes, så synes det vara ganska bestämdt, att den irländska kyrkobillen för denna gång skall falla mot det motstånd, som öfverhuset sätter mot landets högt uttalade önskan. Gladstones vänner låta emellertid alla minor springa för att förebygga detta. Times? hänvisar på ,den ofantliga majoritet, öfver hvilken regeringen disponerar i underhuset, och som uttalat landets dom. ,Times yttrar för öfrigt: ,Underhuset är valdt af folket, för att afskaffa den irländska statskyrkan, och det bar makt att drifva sin vilja igenom. Det måste utföra det värf, för hvilket det är tillsatt. En utväg vore att kröeera ett tillräckligt antal nya pärer för att göra den nuvarande minoriteten till majoritet. Historien om en dylik kris talar tör en sådan lösning. Ett annat medel, som måhända mera motsvarar författningens anda, ligger i underhusets financiella befogenhet. En tredje utväg — måhända den bästa — vore att genast ajournera parlamentet, derefter ofördröjligen inkalla ett nytt och för detsamma förelägga förslaget i alldeles oförändvadt skick. I underhuset borde icke alls diskuteras deröfver, utan endast omröstas, hvarefter förslaget skulle öfverlemnas åt öfverhusets förnyade afgörande. Utan tvifvel skulle lorderna då betänka sig, innan de på nytt förkastade detsamma. För att döma efter innehållet i det förenämnda telegrammet, lärer nog regeringen hafva för bestämd afsigt att tillgripa en af dessa utvägar, om lorderna icke gifva med sig. Den 3 dennes aftäcktes i Southampton lord Palmerstors byst, utförd af Thomas Sharp. Bysten föreställer Palmerston talande, med en pappersrulle i venstra handen, och den högra hvilande på bröstet, det sednare — såsom earlen af Carnarvon i festtalet uttryckte sig — , såsom tecken till hans redliga afsigter och den värme, hvarmed han försvarade allt rätt och godt. . Times säger vice konungens af Egypten förestående ankomst till London vara en händelse af mycken betydelse, samt tramhäller, att vice konungen vid sin sednaste dervaro genom sultanens samtida besök ,ställdes i skuggan, hvarföre man nu borde så mycket mera hedra honom som en de facto sjelfständig furste. Timeskommer härigenom äfven på tal om Suezkanalen och dess vigt, samt anmärker, att ett af vice konungens ändamål med resan är att planera för, det denna kanal blir ett under alla förhållanden neutralt