Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juni 1869, sida 3

A 4 SIRSTLIGT (N. 1) Om doktor Acharius berättas i Svenska Minnesotabladet, utgifvet i Red-Wing, den 15 Maj, följande: Yboktor W. Acharius har flyttat sin office till I samma hus som postkontoret, en. trappa upp utifran gatan. Ehuru han vistats här en mycket a kort tid (ej fullt ett år), så är han dock redan vida omkring beryktad för sin skicklighet, hvilket bäst bevisas deraf, att han mycket osta erhåller skriftliga förfrågningar angående sjukdomar, från alla håll såväl inom, som utom Ninnesota. Distansridt. Nerikes Allehanda berättar: Söndagen den 27 Maj, under lifregementets husarkårs befälsmöte å Sannahed, utfördes en distansridt af nedannämnde officerare vid kåren: löjtnanten C. J. Lewenhaupt, beriden på Tyra, född i Hannover efter Jellachich; löjtnanten H. König, beriden på Cico, af ren svensk race; löjtnanten 6. v. Duben, beriden på Lisa, från England, fullblod; 1), löjtnanten K. Bohnstedt, beriden på Viola (tillhörig löjtnant Berg), arab från Bäckaskog; 2 löjtnanten E. Grönvall, beriden på Dagmar, född i Hannover, efter Salov. — 1I. Utgångspunkten var husarkärens paviljong a i Sannahed; målet: Laxå bruk; ändamålet: att er, fara den tid, på hvilken vägsträckan till och från 3 Laxå, tillsamman 665.. mil, skulle kunna tillryggaläggas, med ridt i traf och skridt, utan hästarnes söfveransträngning. i Klockan 9,15 f. m. skedde affärden; 5 tim. 52 i min. derefter, eller kl. 3,7 e. m., voro samtlige . ryttarne åter vid paviljongen. Under ridten till Laxå gjordes en rast på 5 minuter, under hemfärden likaså, och vid Laxå 50 minuters uppehåll. — Med afdrag af dessa 60 , minuter hade ryttarne således ridit 67, mil på 4 timmar 52 minuter. Vid återkomsten till Sannahed voro hästarne sicke varma, utan fullkomligt svala, och de syntes: lika litet ansträngde som ryttarne. Två af de sednare, grefvarne Levenhaupt och von Duben, hvilka kl. 7 på morgonen ridit från Örebro, återvände dit ridande samma dag klockan 129 på aftonen. Bäda gångerna skedde ridten på 1 timma 260 minuter. De hade således af 15 timmar tillbringat ;7 timmar 32 minuter på hästryggen och derunder ; färdats 11 svenska mil med ett hästombyte, — lett vackert prof på uthållighet hos såväl ryttare, som häst. ( — Upsala. Ett odalmannamöte hölls i Onsj dags i Ulleråkers och Vaksalas tingshus och var, besokt af omkring 80 personer, det öfvervägande antalet dannemän, men äfven herremän voro närvarande och bland dem professorerna Ribbing och I Rydin, en af sista promotionens jubeldoktorer rosten Broberg från Vestmanland, major Lundeberg, kaptenerne Dalman, Norlin och von Bahr, riksdagsmannen löjtnant Casparsson. Mötet började straxt efter kl. 11 f. m. dermed, att Nils Nilsson i Norby, ledamot af bestyrelsen, uppläste inbjud: ningen till mötet. Professor Ribbing framställde derefter den frågan, huruvida mötet finge beristas äfven af andra än dannemän, hvilken fråga han hönskade framställd och besvarad, för att det e eskulle synas som han och andra af herremanna klassen velat på något sätt tränga sig in. Nils Nilsson svarade dertill, att mötet ingalunda vore så exklusivt, utan vore man tacksam för att äfven personer af de bildade klasserna deri ville deltaga. . Till ordtörande valdes derefter enhälligt kapten Norlin. i Den för mötet framställda 11:te frågan rörande rösträtten på landet behandlades först, och kom man till den åsigt, att röstmarimum för landet kunde lätt bestämmas, om man i en församling med 100 röstegande eller derunder antoge en tiondedel af samtälda rösterna såsom maximum, och der de röstande voro öfver 100 högst en tjugondedel. — Derefter öfvergick man till första frågan: , Är det nyttigt för vårt land att välja embetsoch tjenstemän till ledamöter i andra kammaren? Landtbrukaren Malmström i Rängsta ansåg, att då klassvåsendet numera upphört att finnas till, ; vore det en återgång, att beröfva embetsmännen deras valbarhet. Hvarje redbar person borde få! väljas utan afseende på stånd. I denne siste talares åsigt instämnde mötet. Om emigrationen utspann sig en lång diskussion och uttalades den åsigt att större arbetsförtjenst måste beredas. i om indelvningsverket kom man till det beslut, !? att det borde bibehållas såsom grund för försvaret. Om privatbankarne yurade mötet den asigt. att de ej varit till nytta för landet, men att de dock 1 ej borde indragas utan att ersättas af annat. Frågan om religionsfriheten ansågs vara af sed-A naste riksdag besvarad genom den af densamma antagna lagen om utvidgad religionsfrihet. Slutligen behandlades fattigdomen och sattigvärdsförordningen. Orgelnisten Lundegrn ansåg att missvärtären gjort betydligt till fattigdomen, !s äfvenså fattigvårdslagstiftningen, som varit för sträng mot kommunerna och ingifvit de fattige den), tro att de egde fordra hjelp, utan att behöfva göra! , något sjelfva. De stora allmänna arbetena hade ; Z skapat en los befolkning, som nu drifver omkring. Den fria näringsförfattningen bade äfven gjort något till. Han trodde dock att det blefve bättre och bättre, så att olägenheterna småningom komme att a försvinna. Häri instämde mötet. För att uppgöra förslag till stadgar för blifvande möten nedsattes en komit6. Nästa sammanträde skall ega rum i Januari månad. Akademiska examina. Utom de förut nämnda hafva följande examina vid vårterm-nens slut blif1 vit aflagda: till rättegångsverken af V. L. Groll och i D. A. J. Westman, stockh., A. G. Örström, söderm., C. E. Cervin, smål., C. Brunsson, veral. Adelmodigt handlingssätt. I Upsala-Posten lä-I ses: grefve von Platen lemnade redan efter den l dåliga skörden år 1867 dem af hans arrendatorer, 1 som mest lidit, betydliga efterskänkningår på de ras. arrenden, och har jemväl i år, då 1868 års! skörd utfallit så illa, ädelmodigt afskrifvit 50 proc. n af arrende-beloppen för alla arrendatorer och bönder i Upland, hvilken afskrifning stiger samman-ss räknadt till ett så betydligt belopp, att den skulle 6 utgöra en ganska vacker förmögenhet för hvilken se enskild man som helst. ( a 0 å t a 2 1 — Kalmar. Jernbanan Veciä-Kalmar— Karlskrona. Stadsfullmäktige i Kalmar hafva beelutat att för staden teckna aktier i förenämnde bana för ett belopp st 260.000 rdr, med vilkor: NM att K. M:t tillåter staden upplana dertill erforderliga penningar; att banan från Emme boda till Kalmar drages något nordligare, så att den berör ! Nybro köping, äfvensom att banans riktning öfver stadens jord och Kalmar bangårds läge bestämmes X i enlighet med det beslut, som stadsfullmäktige framdeles i frågan kunna fatta; att stadsfullmäktige ega rätt att pröfva vilkoren för anslutning till Karlskrona-banan; att expropriationen af stadens jord inberäknas i den tecknade summan; och att f staden, i stället för de 5 procent af teckningssumf man, som skola till interimsstyrelsen erläggas, ett ; för allt, mot redovisningsskyldighet af nämnde styrelse, utbetalar 3,000 rdr, hvilka jemval skola k ingå i den tecknade aktiesumman. s Betsockerfabrik. Ett möte hölls i Kalmar i Tisdags på hvilket behandlades frågan om hvit; betodling och i sammanhang dermed ett försläg att anlägga en betsockerfabrik. En komite nedsattes för att vidare behandla saken. Fräån Mönsterås skri.ves: Åtskilliga våldsbragder hafva begåtts här i orten. Så bar en gammal sågqvarn i Habbestorp genom mordbrand öde-Illagts och alla grindarne på hemmansegaren Johan t Johanssons i Habbestorp egor blifvit af våldever. I 6