Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1869, sida 2

guld. — Ocå derefter drog han sig åter ät sidan. Dougal, på hvilken dessa ord och hela scenen tycktes hafva gjort ett djupt intryck, stirrade en stund framför sig, och i det han derefter lutade hufvudet mot de bakom honom uppstaplade täckena, började han med dämpad röst: — Goda mrs Mac Ivor, ni har hört hvad långe Rob sade. Hör nu också hvad jag har att upptäcka. Vid mitt minne af det förflutna svär jag, att intet ord skall komma öfver mina läppar, på hvilket ni ej skulle kunna ta nattvarden. — Skona edra krafter, glöm inte att ni lider, min käre Dougal, sade mrs Mac Ivor deltagande, hvarefter hon satte sig i sin ländstol, öfverväldigad af svaghet och djup rörelse. (Forts.)