kyrkofrågans definitiva afgörande, desto vigtigare framstår frågan: hvad skola lorderna göra? Skola de, om än icke i ton, likväl i anspråk instämma med de torpistiska församlingarne i Belfast och Birmingham? Daily News förmenar, det herrarne af öfverhuset dock borde inse, att frågan en gång måste bringas till slut, samt att deras patriotism och klokhet borde bjuda att icke onödigtvis uttänja en förlorad batalj. De mera inflytelserika organerna i den konservativa pressen hafva redan medgifvit, att sundt menniskoförstånd borde bjuda lorderna att antaga förslaget. Visserligen medgifver försattningen dem rättighet att förkasta detsamma; men det finnes försattningsenliga rättigheter, hvilka endast fördenskull bestå, emedan de måste utöfvas med klokhet. , Times kastar en blick på den förflutna tiden och medgifver, att öfverhuset år efter år tillbakavisat månget lagtörslag, emedan den allmänna meningen ännu icke var mogen nog att lemna en oöfvervinnerlig makt! åt dem, som framställt sådana förslager. Så gick det med förslaget om judarnes ; valbarhet till parlamentet, hvilket luppsköts i 11 år, innan det fick framgång. ,Lorderna — säger nämnde tidning — böral! icke frukta att göra bruk af sin hand-j, lingsfrihet, äfven om de derigenom stötte!! aktningsvärda klasser af befolkningen; !! men om landet fällt en noga öfvervägd och otvifvelaktig dom, så böra de noga taga sig i akt. Man måste gå tillbaka L 1 J till år 1831 och reformlagens förkastande för att visa ett exempel på en sådan dåraktig förblindelse och göra sig en föreställning om de följder, som förkastandet af den irländska kyrkobillen skulle hafva. Då visade lorderna landet tänderna, anförda af den store fältherrn och den store rättslärde. Följden blef en varning för alla tider .... Hysa de, som företaga de protestantiska demonstrationerna, på allvar den önskan, att lorderna ännu en gång skola bringa sig i en sådan ställning och utsätta landet för sådana faror? ITALIEN. Den 28 Maj afled i Florens general Durando, hvilken under högst bekymmersamma förhållanden innehaft utrikosportföljen.4 Man torde påminna sig den depesch, affattad i värdiga och energiska uttryck, som han aflät till franska regeringen dagen efter händelsen vid Aspromonte. UNGERN. I Tokaj föll den 17 Maj en hagelskur, som fullkomligt tillintetgjorde de ringa förhoppningar på vinskörden, som efter de sista frostnätterna ännu äterstodo. Vingårdarna på bergsluttningarne blefvo illa tilltygade. Man har lyckligtvis ingen förlust af menniskolif att beklaga, emedan en man, som de från bergen nedsallande stenarne ryckte med sig, blef räddad. — 1 Neusiedl töll den 11 Maj vid sjön en fört färligt tät hagelskur, som förstörde nästan a all fältoch trädgårdsodling. Den tallna 1 hagelmassan låg på sina ställen en fot 3 y a — T— —— — — djup, så att man alldeles tyckte sig försatt i en Decemberdag. Församlingen i Neusiedl am Sec odlar frukt och grönsaker i stor mängd och har af dessa produkter sin väsendtliga inkomst; men äfven denna odling är nu alldeles förstörd tör året. Ett dylikt öde hade äfven de angränsande församlingarna. å GREKLAND. d Som vi redan förut meddelat, har man p på sednaste tiden haft uppmärksamheten !g fästad på nyttan af en kanalanläggning f, genom landtungan vid Korinth. Bennaå sak bar nu kommit ett steg framåt, enär v Lesseps, som inlagt så stora förtjenster f. vid anläggningen af Suezkanalen, förklarat v sig villig att leda detta företag. Det ärlv isynnerhet de österrikiska och italienska js: hamnarne vid Adriatiska hafvet: Triest, st Cattaro, Ragusa och Spilotro å ena sidan, set samt Venedig, Ancona och Brindisi på den js! andra, som skola draga nytta af den på-Jg. tänkta kanalanläggningen, enär de derige-sd nom skola bespara sina fartyg den långa H omvägen kring Morea och befrias från den ve besvärliga seglatsen kring Cap Matapan, der svåra stormar ofta inträffa. Det är la likväl isynnerhet för de adriatiska hamnarnes förbindelser med Smyrna och Konstantinopel, som en kanal genom land-oc tungan vid Korinth skall blifva af vigt. de För Österrike, hvars uppmärksamhet redan di blifvit riktad åt öster genom det förestä-s!ende öppnandet af Suezkanalen och genom de tilltänkta turkiska jernvägsläggningarne, är denna sak af specselt ske intresse, enär dess hamnar vid Adriatiska ni nafvet skola få en mäktig allierad i en kanal sga genom Isthmus i den ständiga konkurrens, som de hafva att bestå med Marseille, åtminstone hvad angår farten på Smyrna, Konstantinopel och Svarta Hafvet. Fråd 8. Åfståndet från den innersta punkten i Kointha viken till Kalmaki vid ZEginaviken itgör endast en mil. Marken består afske galksten och höjer sig på högsta punken m: 150 fot. Icke långt ifrån den bekantasir nuren öfver Isthmus finnes spår af en katalanläggning från gamla tider. Omkostdaderna för denna anläggning beräknas ko ill 20 mill. francs, och man har med rätta latt ästat uppmärksamheten på, att de fartyg mc ch maskiner, som varit använda vid Suezkö analen, efter dess. fullbordande skullelblc