Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 maj 1869, sida 3

Litteratur. Tidskriften , Framtiden bedömd i Danmark. Denna tidskrift, som redan vunnit en betydlig spridning i Sverge, synes nu på god väg att ådraga sig en allmännare uppmärksamhet äfven i Danmark. Redan vid sitt första framträdande förlidet år rönte tidskriften ett särdeles välvilligt mottagande i ,,Fedrelandet, och nu senast har den nya tidningen , Hejmdal, som denna vår börjat utgifvas i Köpenhamn, i ett af sina första nummer lemnat en anmälan af ,,Framtiden, deri bland annat yttras: .Att tidskristen kämpar för nutidens friare grundsatser i stat, kyrka och skola, inses genast af hvar och en som känner namnen A. Hedin, E. von Qvanten, C. von Bergen, V. Rydberg, P. A. Siljeström, O. Eneroth, C. Paijkull, L. Dietrichson, m. fl., som redan hafva en god klang för de flesta bildade danska enhetsnordbor. Största tonvigten bör emellertid läggas deryå, att ,Framtiden kämpar för samfundets pånyttfödelse på den kristna trons grundval; och på det att denna tro må blifva framställd i dess ursprungliga renhet kämpar den tillika ihärdigt för granskningens frihet, dess oafhängighet af högkyrkans under en senare tid uppkomna spetsfundiga dogmer, som i ett eller annat hänseende hafva grumlat den ursprungliga kristna tron. Med anledning af tidskriftens nyligen utkomna tredje häfte för i år yttrar ,Fadrelandet (d. 22 Maj): I April-häftet af ,,Framtiden, tidskrift för fo sterländsk odling, utgifven af Carl von Bergen, läses under titelu: Två nya tidskrifter i Danmark, en välskrifven artikel, som närmast med anledning af de af Lic. H. Scbarling och hrr R. Nielsen, Bj. Björnson och R. Schmidt nästan samtidigt utgifna tidskrifterna ger en liflig och tydlig skildring af den nu på fjerde året i Danmark förda striden om förhållandet mellan religionen och kulturen. Författaren, som tecknar sig C. v. B., begynner med den bekanta utsagon af Grundtvig: ,Vor Herre trenger til Danmark, och redogör tör huru den bildning, som väsentligen har gjort sin förskola hos Nielsen, ställer sig till allt det, som, i genialitetens omedelbara form har gifvits oss af Grundtvig. Med hänseende till den vändning striden har tagit genom förhandlingarne mellan prof. Nielsen och prof. Bröchner lägger förf. företrädessvis vigt på deras enighet i fråga om en teologisk vetenskaps omöjlighet, under det att man här i landet företrädesvis har fästat uppmärksamhet vid de punkter, hvari de äro oense. Artikeln slutar med följande ord: För våra danska läsare är det sicke obekant, att den kamp mot den teologisktsortodoxa uppfattningen af kristendomen, till hvilken prof. Nielsen gitvit signalen i Danmark, resdan sedan en längre tid lifligt fortgått i Sverge, och de känna, hvilken ställning vår tidskrift i denna strid intagit. De skola då äfven fatta, att vi — om vi ock i mycket skilja oss från prof. Nielsen — likväl glädja oss öfver att ifråga om ydet afgörande på vår sida finna denne väldige bundsförvandt. Vi böra här tillägga, att ,,Framtiden, i och med det här ofvan citerade tredje häftet af innevarande årgång, intagit, ensligt vårt omdöme, en hög ståndpunkt inom Tvår tidskriftslitteratur. Dess första uppsats: ,Svenska krigsförsattningens utveckling och sramtid (hvilsken vi förut åberopat) af J. Mankell, utgör en förträfflig utredning af det föreliggande ämnet, hvars slutföljd blifvit: folkbeväpningen. Ett modifieradt schweiziskt system synes förf:n ej blott antagligt, utan utgörande frågans rätta lösning, hvarigenom alltså denna åsigt har vunnit en talangfull och sakkunnig förkämpe. — ,Ur samhällsidealernas historia af C. D. af Wirsn är en kort framställning, rik på intresse. Det är skildringen af Thomas Moras — Henrik. VII:s i England berömde kansler — fantasirika plan att lösa det sociala problemet, i och med sin lycksalighetsöUtopia!, äfvensom af munken Campanellas framställning i samma riktning, som utgör innehållet af denna uppsats, af hvars kunskapsrike och högsinnade författare man hoppas få se alltflera arbeten i samma väg. — ,Folkvandringar i nutiden af J. Alfthan är en framställning föranledd af den stora utflyttningen från Europa till Amerika. Den frisinnade författaren ser saken i stort; emigrationen är icke en tillfällighet, utan en verldshistorisk företeelse, och den skall fortgå intilldess vår verldsdel tillegnat sig och gjort hos sig letvande frihetens id. — Svenska akademien och svenska språket, signerad —1, angifver en författare, som är grundligt hemma i sitt ämne. Hans erinringar gälla hufvudsakligen den länge fördröjda utgisningen af svenska akademiens ordbok. Hans slutord gå akademiens mest kända verksamhet nära på lifvet, då han yttrar: ,En jemfsörelse mellan poesiens tillstånd i de land, som äro välsigvade med särskilda statsinrättningar till skaldekonstens fromma och fö g. 2 6 sådana AHg-AlO asd — sr 2 11DI:— TR TT i