Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1869, sida 2

Göteborg den 29 Maj. En besynnerlig och lyckligtvis sällsynt händelse, som inträffat nyligen i Göteborg, har röjt en betänklig brist i vår lagstiftning. Det rörer frågan om eganderätten, nemligen till den kanske dyrbaraste aj all egendom, ett godt namn. Då en skriftställare, genom talangfulla arbeten, ,förskaffat sig ett namn, så innebär detta äfven en betydlig ekonomisk fördel, ty han betingar sig högre författarearfvoden, och detta, hvad de stora länderna angår, ända derhän, att namnet utgör en rikedom. Detsamma gäller ock om konstnären. En likartad betydelse eger ett namn, som vunnit anseende, beträffande t. ex. en tidning eller tidskrift, der namnet, med hvad dertill hörer, fortlefver, äfven då utgifvare och medarbetare vexla. Så eger också inom det industriella lifvet ett ansedt namn, eller en s. k. firma, den största betydelse. Det utgör rekommendationen för en handelsaffär eller för ett fabrikat, äfven då firman öfvergått i andra händer. När en man genom redbarhet och duglighet, beredt sitt namn, eller sin firma, ett godt anseende, så har han dermed förvärfvat ett kapital, hvilket kan vara vida större än den förmögenhet han eljest samlat, och hvilket ofta är af stort värde för den efterlefvande. Också betalas, såsom man känner, i alla länder, en god firma med stundom rätt höga summor. I England gäller en s.k. , good will ofta millioner. Det är redbarhetens väl förtjenta lön. För bedrägeriet ligger häri en ofta begagnad utväg, att tillegna sig frukten af andras förtjenster, i det att stämplarne på välkända artiklar förfalskas. Men ett sådant förfarande stämplas dock för hvad det är, nemligen bedrägeri, och bestraffas såsom sådant. Ingenstädes kan man, såvidt vi känna, ostraffadt sätta en annans namn på sin tillverkning; än mindre kan man sjelf antaga en annan firmas namn, vare sig oförändrad, eller med en så obetydlig modifikation, att skilnaden undfaller uppmärksamheten. Det skulle eljest vara ett ganska beqvämt sätt att tillskansa sig kredit, i fall man finge teckna såsom sin egen herrar Rotschilds eller andra potentaters firma, äfven om deri kunde insmygas en obetydlig och i namnteckningen omärkbar förändring. Ett sådant förfarande vore emellertid ingenting annat än ett bedrägeri, äfven om det icke vore åtkomligt inför lagen, till följd af en brist i lagstiftninen. Något likartadt har inträffat i Göteborg, såsom man funnit af en derom i stadens tidningar införd annons af följande lydelse: Enär till vår kännedom kommit, att sjömannen Carl Magnus Wilhelm Gunnarsson, som anmält sig härstädes idka handelsrörelse under firma Lindstran ck Brattborg, afyttrar snus, försedt med nämnde firmas stämpel, finna vi oss föranlätne fästa allmänhetens uppmärksamhet å detta förhållande, till undvikande af den törvexling, som lätteligen kan uppkomma emellan nyssnämnde stämpel och vår firmas. Göteborg i Maj 1869. Lindström d Brattberg. OBS.! Att ifrågavarande snus tillverkas å den fabrik, som under firma ,,Sjöbergs Snusoch Tobaksfabrik eges af hrr H. J. Mattsson, Julius Mattsson och O. Th. Bolin. Det framgår af denna annons, att en snusfabrik, som eges af män, hvilka länge bedrifvit affärer inom detta samhälle, antagit en sjöman vid namn Gunnarsson, för att skjuta honom framför sig till att, med en obetydlig modifikation, tillegna sig en mycket bekant firma, nemligen hrr Lindström Brattbergs, hvars snustillverkning sedan många år eger en omfattande spridning. Att man härvid gått till väga med full beräkning, framgår af följande cirkulär, som utgått från nämnde Gunnarssons broder, och hvilket varit infördt i tidningen ,Arbetaren härstädes: Göteborg d. 16 April 1869. Broder... .! Som min broder, härstädes etablerat en snusoch tobakshandel under firma Lindstran Brattborg som af mig skötes, så får jag härmed rekomwendera nämnde firma i din välvilliga hågkomst, som jag vet att du omsätter ej obetydligt af nämnde