Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 maj 1869, sida 2

som kunde leda till ett förnyande af oro1 ligheterna vid de sednaste valförsamlin-i garne. Vi ha besökt de flesta at stadens le valkretsar och ha blifvit öfverraskade affi den parisiska befolkningens hållning. Det d är omöjligt annat än att uttala sin er-sm känsla för det sätt, hvarpå folket i Paris t) utöfvar sina politiska rättigheter. Äfven E i korrespondenser från Paris till ,, Köln. Zeit. och ,Indep. Belge frambålles det s lugn och den ordning, som rådde under 8. sjelfva valdagen. För öfrigt hade det ra-tdikala partiets ledare utfärdat en uppma-b ning till valmännen att helst afgifva sina h röster på den andra valdagen, enär ,det!r derigenom skulle blifva omöjligt för val g embetsmännen att förfalska valresultatet, k och många efterkommo denna uppmaning. Attomen före valen innehöll ,, Rappel ett upprop så lydande: , Inga långa tal, inga 1 långa artiklar mera, endast korta, samD manträngda ord! Vi skola handla, strida, y rösta! Må ingen afhålla sig från omröst-jj ningen! Utöfvandet af denna sin rätt är o att göra sin pligt! Den enskildes röst komt mer alla till godo! Må icke en enda atom li, af folksuveräniteten gifvas till spillo! Allala till valurnan! Låtom oss räkna! Då vilr räkna oss, hvilken styrka och hvilken se-J ger! Vi skola då afgå med pluralitetens j stora fredliga seger. Att icke rösta är J förräderi! Alla till valurnan! Aux urnes, 5 citoyens! Liknande upprop lästes i, Aveg nir National och , Siecle. b Flera af de franska tidningarne ha an-å tagit, att valresultatet är ett nederlag förå orleanisterna och den moderata oppositionen. Detta nederlag är säkert de förra väl unnad, ty närmast är detta parti ett dynastiskt parti, hvilket endast skulle kunna t få betydelse efter stera omhvälfningar id Frankrike, och hvad dess liberalitet angår, S så betvifla vi för vår del, att de flesta af d detta parti eftersträfva någon verklig folk-så frihet. Ilvad beträffar den moderata op-t positionens nederlag, känner man ännu så öfullkomligt utgången af valen, att ett be-h stämdt omdöme härom torde vara för tidigt. k Från den officiösa sidan har man på den k sednaste tiden beskyllat mängden af de nyuppträdda oppositionsmännen för att vara socialister. Med detta namn ville man afskräcka alla från dem. Ty ehuruväl endast ett fåtal torde hafva gjort sig riktig reda för hvad dermed förstås, och helt säkert många förvexla socialisterna med kommunisterna, hvilka sistnämnde i viss mening äro deras principiella motsats, har namnet en så dålig klang, att det slår mången med fasa, likasom vore det genast fara för anfall på grundvalen för samhälls-j lifvet, egendom, familj, o. s. v. Socialismen är tvertom snarare en allmän riktning än grundsatsen för ett parti. Det finnes äfven många nyanser deraf, och den har trängt så djupt ned i det franska samhället, att Pelletan visserligen i grunden hade rätt, då han på frågan, om han vore socialist, svarade: ,Ja, i Frankrike äro alla socialister, och först och främst kejsaren. I det sociala program, som blifvit uppstäldt af Reveil., ,,Rappel m. flförekomma följande punkter: Afskaftande af de stående härarne och allmän folkbeväpning, kultusbudgetens afskaffande, de juridiska embetsmännens och domarnes tillsättande för kortare perioder genom val, allmän nationalundervisning för alla barn på statens bekostnad, afskaflande af alla akademiska grader och andra liknande företrädesrättigheter, lika rang för alla embetsmän, afskaffande af alla indirekta skatter och en progressiv beskattnings införande, liqvidation af hela statsskulden och expropriation af alla finanssällskaper, så att regeringen tillegnar sig banken, kana; — FK PV RA FR O — FJF— F— mm m mm m mm rm AA IN vt AF-— — lerna, jernbanorna, assuransbolagen, o. s. v. Det finnes ännu radikalare socialister, och dessa vilja t. o. m. asskafla all arssrättRYSSLAND. De sydryska tidningarne innehålla egen-. domliga underrättelser om oroligheter bland! de donska kosackerna samt de kalmuckiska och kirgisiska steppfolken vid Don, Wolga och längs wolska gränsen. Det heter bland annat, att många tusen donska kosacker gått öfver Wolga ofvanför Sarepa, för att förena sig på venstra stran-. den af denna flod med de upproriska kalmuckerna och kirgiserna, mot hvilka garnisonerna i Orenburg och andra gränsfästningar utryckt. Rebellernas hufvudstyrka, heter det vidare, framrycker pål. högra stranden af Uralfloden mot staden Uralsk, hvilken blifvit satt i försvarstillstånd. De ryska kolonierna på den europeisk-asiatiska gränsen sägas vara i stor oro, och många af dem fly med sin egendom till de befästade platserna. Det påstås, att denna rörelse utgått från de donska kosackerna, hvilka icke vilja underkasta sig den nya organisation af kosackhären, som af krigsministeren bliwit beslutad. Kalmuckerna och kirgiserna hade — nu som i fordna tider — anslutit sig till kosackrörelsen. Härvid anse vi oss böra påminna om, huru dessa folkslag flera gånger förut framkallat blodiga uppror och krig, t. ex. under Pugatschew. AFRIKA. Staden Bonny, hufvudstad i negerstaten af samma namn, fordom bekant som den mest betydande slafmarknaden på Guineakusten, nu den vigtigaste platsen för den europeiska handeln vid Nigerdeltat, har den 8 April blifvit lågornas rof. Ända från December hade en ofantlig hetta så uttorkat byggnaderna, att en enda gnista var nog för att sätta dem i brand. I början af April hade en stor del af innevånarne — hvilka uppskattas till 12å 15,000, hvaraf mer än hälften äro slafvar — begifvit sig till landet för oljeskörden, så att de få arbetsföra personer, som der ännu voro qvar, icke förmådde bli herrar öfver elden, allrahelst som brandsprutor ännu icke hunnit till Bonny. Elden utbröt i nordvestra delen i staden. Den vestliga vinden dref lågorna snart öfver de trånga gatorna, och redan inom några minuter stodo öfver 50 hus i ljusan låga. Nu följde den ena explosionen efter den andra. Höfdingarne och de förnäma i den dervarande negerstammen äro nemligen öfvertygade, att deras anseende och säkerhet stå i förhållande till det krutförråd, hvaröfver de disponera; de tillbyta sig derför helst krut för sin palmolja. Märkvärdigt nog, synas dock icke rätt många personer härvid hafva förlorat lifvet. ÄÅf staden Bonny qvarstodo morgonen derpå endast tvenne höfdingars boningshus. Ett Starkf rven släckte lånet omsider elden.