tyget så snörrätt och stadigt, som hade en mera öfvad hand än fremlingens skött rodret och styrt fartyget. Ty afständet, jemte jaktens läge och seglens ställning, hindrade de på udden väntande från att urskilja, om blott en man eller två funnos ombord. Emellertid befunno sig verkligen två man ombord, nemligen Fortis, som redan hade gjort sig förtrogen med det lätta fartygets styrande och satt vid rodret, samt Barrow, som blek af raseri och skärande tänder satt bredvid masten och gång efter annan förbannade Fortis oskicklighet, då någon våg våldsamt träffade jaktens lovartssida och slungade en tät skur af stänk öfver dem. Fortis lät sig emellertid ej förbluffa genom dessa vredesutbrott. Hans venstra hand omfattade roderpinnen, medan han med den högra omsorgsfullt skyddade en pistol mot den inträngande vätan. Blicken höll han beständigt riktad mot Barrow och mot den nedre delen af masten, hvilken han, efter hvarje genom den oroliga sjön förorsakad afvikning, hastigt åter bringade i linie med spetsen af den korta klyfvarbommen och den omnämnda udden. I början föreföll honom det ovana arbetet tungt; men han lärde sig hastigt att regera den lilla jakten, och han hade knappt hunnit en mil från Mackinaw, förrän han till och med förstod att beräkna vågornas höjning och sänkning. ZI LA