Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 maj 1869, sida 3

de, fanjunkaren Wetterhall, är måg till kyrkoher den Palmgren: Vi intyga att det är såväl vår egen som ocl hvarje med sundt förnuft begåfvad ärlig och rättän kande menniskas tanke och öfvertygelse, som kän ner förhållandena rörande hr kyrkoherden M. Palm gren, att nämnde kyrkoherde af illvilja blifvit PR lögnaktiga, obevisade rykten misstänkt för förgift ning af tvenne personer och att detta liksom öf rigt är en likaså skamlig som oförtjent förföljelse Hestra den 24 Mars 1869. C. A. Wetterhall, 4. G. Seth, fanjunkare vid kongl. Kronolänsman Jönköpings regm. Westbo härad. Till de utspridda ryktena hörer att kyrkoherde P. skulle hafva våldtagit en qvinna bakom altare i en af sina kyrkor. Osannfärdigheten häraf fram går af följande intyg: Att altarborden i Hestra och Gryteryds kyrko: stå intill kyrkomuren och således finnes bakon altaren intet rum, der någon våldtägt kunnat föröf vas. Tunnerbohult den 26 Mars 1869. J. A. Norlen. v. p. I. Bland dem som hördes vid polisundersökninger var en qvinna, hvilken berättade att en af de af lidna pigorna, vid namn Lena, hade i lifstiden fö henne berättat, att kyrkoherden P. brutit sig ir genom fönstret å en bod invid hennes stuga och sedan han sålunda beredt sig tillträde till denna. våldtagit Lena, hvarefter hon blifvit hafvande. Vid besigtning af bemälta fönster har detta befunnits så litet, att icke någon annan än ett barn skulle kunnat krypa in derigenom. Det var således omöjligt för en så storväxt man som kyrkoherden P. att göra det. Och när sjelfva ut(eller in-gångs-)punkten för Lenas omvittnade beskyllning är oriktig, så är det väl åtminstone starkt skäl att antaga, att äfven de öfriga delarne af hennes berättelse voro oriktiga. — Lena hade dessutom vid den tiden lefvat tillsammans med en s. k. fästman. Det är väl antagligt att han var orsak till hafvandeskapet och att detta skyldes på kyrkoherden, emedan detta ansågs böra i någon mån ursäkta förhållandet. — Med trenne vittnen uppgifves kunna styrkas, att hon redan 4 år före sin död sagt: , När jag dör en gång, så dör jag mycket hastigt, och dagen förrän hon dog yttrade hon till en bekant hustru, hvars kyrkväg gick förbi Lenas stuga: ,, När du går förbi i morgon, så gå in, om min stugudörr är öppen, ty då är jag död. Så skedde, och Lena befanns död. Hvad den andra pigan angår, så var hon för det första nära slägt med kyrkoherden Palmgren, och för det andra dog hon icke i Hestra, der han bor, utan hos en bekant, 11 mil derifrån, dit hon bade blifvit skickad och der hon afled dagen derefter. Om nu dessa pigor varit förgifna, hvilket icke på något sätt är ådagalagdt, så är det ännu mindre berisadt eller gjordt sannolikt, att kyrkoherden Palmgren förgifvit dem. Man har sagt att kyrkoherden Palmgren rymt från landet. Att han rest utan erhållet tillstånd är sannt, och hvem kan undra på att den gamle mannen förlorat modet, då så ohyggliga rykten om honom utspriddes! Men att han rymt är icke sannt, såsom synes af följande med tillställesebevis försedda bref från honom till kronofogden i orten: Kronofogden hr F. Rosengren, Högakull! Käre broder! Som jag beslutat mig för att på några månader lemna hemmet, reser jag i dag till Göteborg och kanske framdeles, om lägenhet gifves, till mina barn i Amerika, så har jag härom velat underrätta dig, ifall beställsamheten skulle vilja gifva min resa namn af rymning. Jag har i domkapitlet anhållit om tjenstledighet till den första Juni och uppgifvit min resa till Amerika, och i Göteborg inväntar jag svaret. Om polisundersökningsprotokollet skulle komma till handläggning vid H. R. före min återkomst, så har jag anmodat person att svara. Högaktningsfullt, vännen M. Palmgren. Hestra den 1 Febr. 1869. i Att detta bref denna dag blitvit till hr kronoogden Rosengren öfverlemnadt, intygar: Hestra kolhus den 10 Febr. 1869. A. ANDERSSON. Vidimeras ex otficio Fr. Rosengren. En annan dag torde vi komma att ytterligare neddela åtskilliga upplysningar om detta mål, der örtalet synes ha varit mer än vanligt verksamt.