Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 maj 1869, sida 3

damål. Minneslista sör jordbrukare i Juni månad 1869. (Ur Skaraborgs läns Hush.-sällsk. tidning). Rotfruktsfälten kräfva sin noggranna skötsel. De hvita rofsorterna kunna med fördel sås intill midsommarstiden. Rensning och luckring med hästhackan bör återkomma ju oftare dess bättre. Gallringen verkställes vid andra parbladens framkomst och uppskjutes ej, äfven om torr väderlek inträffar. Lemna en fots afstånd emellan plantorna och akta noga, att de ej skadas af handhackan vid gallringsarbetet; näringssaften utsipprar, plantan tvinar och behöfver lång tid, i stället att snart resa sig och frodas efter gallringen. Der plantor gå ut, är stort skäl att sätta in kålrotsplantor, som gå förträffligt till, om de genast vattnas en gång och litet torr jord makas på, så att jorden kring rötterna ej må torka och spricka. Sådan inplantering vid luckor i fältet går fortare än man kan tro, och lönar sig väl. Rotfruktsfältets beredning, hvad gödsel och arbete beträffar, är för dyr att ej söka draga största möjliga behållning af. Hvad som vid denna tid kan göras att förekomma mask bör väl iakttagas: kringliggande dikesrenar och kanter renhållas noga; den vanliga kålmaskens ägg läggas af en gulhvit fjäril på rotfrukternas blad. Denna fjäril ser man ofta under solvarma och lugna dagar fladdra i myckenhet öfver fälten; bartota pojkar samla dem lätt och i stor mängd med häfvar; tjugufem öre pr 100:det betalar arbetet väl, då en pojke samlar t. o. m. flere hundrade om dagen: denna omkostnad är obetydlig, jemförd med den svåra skada, som det stora antalet mask efter hvarje fjäril kan öra. e Kommer masken, (kålmasken eller den ännu svårare svarta rofmasken) gäller att genast göra hvad man kan, för att hindra dess ödeläggande framfärd. Kör ständigt hästhackan med dervid fästade ruskor; kälmasken kan bortplockas någorlunda lätt, då de af masken angripna bladen äfven aftagas; är gallring ej verkställd då masken uppträder, torde den böra uppskjutas: det har visat sig att ogallrade rofvor angripas obetydligt af den svarta masken. Ankungar äta mask flitigt om de vallas på fälten; morgnar och aftnar böra de då få torr hafra (äldre ankor förmås dertill ej så väl som ungarne). Att utså kalk och dylikt visar sig sällan kunna hindra det onda. Morötter böra kupas efter skedd gallring och rensning. Kålrötter och rofvor tilfvas bäst utan kupning. Potatisfälten böra harfvas skarpt då de första bladen sticka upp. Försumma ej kupning och rensning i rätt tid. Många behöfva i år släppa korna på bete tidigare än vanligt: det gäller då att öfvergången ej sker för hastigt, liksom att djuren erhålla sitt dagliga foderbehof. Det är mycket illa om ej så pass stråfoder finnes besparadt. att det i god förening med oljekakor eller annat kraftigt fodermedel kan fylla betets otillräcklighet i sin början. Få djuren foder inne jemte betet, är godt att släppa ut dem redan då de blott kunna erhålla sitt halfva foderbehof på betet. Tidigt betade vallar afätas jemnare och återväxa bättre; långt vuxna, nedtrampas, rotas och återväxa långsamt och ojemnt (gäller isynnerhet der thimoteijen råder). Betestiden är vår billigaste utfordringstid och bör visserligen begagnaas till sin fulla tidslängd. Hvad dragarne beträffar, haf dem på kraftigt foder inne, så länge som möjligt. Sommar-stallfodring medför sina många kända fördelar, kan dock ej komma ifråga annorstädes, än der jorden är i hög växtkraft. Der den utföres, påminnes om vigten af god luftvexling för insekternas fördritvande, som annars besvära djuren så, att alla fördelar snart upphäfvas; vidare: slå grönfoder endast för dagen; grönfodrets blandning med halm är egentligen behöfligt blott för vicker och råg. Vigtförbållandet emellan grönfoder och torrt af samma slag är i allmänhet såsom 5 : 1 Gif pålagde kalfvar kraftigt tillskott af olj kakor jemte fint gräsbete. Lammen böra få oljekakor och hafra så mycket de vilja förtära, som bör finnas att tillgå för dem inuti afstängda kättar med så små öppningar att mödrarne ej kunna inkomma dit. På såväl kalfvarnes som lammens första kraftiga utveckling beror till stor del, om de i fortsättningen lemna goda eller otillfredsställande resultater. Qvigor uti andra året böra ej födas för väl. de utveckla sig annars lätt till djur med öfvervägande benägenhet att feta sig. Ihågkom vid trädesbruket för leran, djupplöjning i torr jord med blott fyra tums breda tiltor; en sådan plöjning går långsamt, men motsvarar flere bruk med de bästa harfvar; tvärplöjning utörd på detta sätt, kan ej ersättas af något annat bruk. Att ej nedplöja gödseln på styf jord är ett godt sätt: den jäsning jorden undergår, betäckt med gödsel, öfverträffar den luckring, som åstadkommes då gödsel nedplöjes. Väl skött gödsel förlorar intet at väsendtligt värde då den sprides och får ligga obetäckt på ytan. Gröntoderväxter sås under hela månaden. Flere slag deraf äro värda att brukas allmännare än hvad som sker: såsom bohvete, spergel, senap, raps m. fl. utom vicker; de förstnämnde för sina stora fördelar af kort växttid och billigt utsäde. :De lemna stora foderqvantiteter af god beskaffenhet; de kunva med fördel sås på trädan efter dess gödsling och lemna då tillfälle till stallutfodring, foderbergning för vinterbehof, bete eller myllans