Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 25 maj 1869, sida 1

Han böll fingrarne i öronen och saktade sina steg. Svetten perlade på hans panna, men han hörde likväl det helvetiska slamret: Hvar har du — din täljknif, Hvar har du — din täljknif? Mac Ivor började åter att springa så hastigt som hans fötter kunde bära honom. Det var ju mörkt och ingen såg hans flykt. Desto högre ljöd det i hans öron: Mördare — hänger man, Mördare — hänger man! O, det var förfärligt. Slutligen hade han uppnått gården. Den nödvändiga försigtigheten inverkade lugnande på hans upphetsade fantasi, och med afmätta steg nalkades han förstugudörren. Lyckan var honom bevågen. Han mötte ej någon; ingen märkte honom då han gick genom förstugan och genast begaf sig till sitt rum, der han instängde sig. Men i hvarje ögonblick kunde någon komma för att fråga efter honom och