Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 maj 1869, sida 3

Article Image
dags af medicine kandidaten Axel Wallin, vermlänning. En sorgepost, som ej kunde undgå att väcka många minnen af saknad och tacksamhet, såg jag i dag uti tidningen. Johan Mauritz IVeslhess namn skall sent glömmas inom den nation och det samhälle, der han offrat sina själsoch kroppskrafter. Det var en fridens man, som helst verkade i det tysta, och som på samma gång med ovanliga kunskaper på läkarekonstens praktiska område egde en aldrig svikande hjelpsamhet mot behöfvande, och månget modersöga, som brustit inför sörjande, fattiga barn, kunde i dödsminuten taga med sig den förhoppningen i grafven, att de efterlefvande icke skulle sakna en hjelpande hand, och Westness räckte den med sitt hela hjertas värma, men det skedde tyst, och utan buller och aldrig tog han enkans skärf. Han, som mången annan, har lidit af motgångar och icke alltid vandrat på rosor, men det rika hjertat upphörde icke derföre att hjelpa andra, och en klagan kom icke öfver hans läppar. Det var en dag för några år sedan, man kom och sade att Westness var död, och på den dagen hörde man mera godt om denne man än hvad min penna nu kan nedskrifva. Hvad man kan säga är, att det var en ärans man, och då nu vårblommor snart spira upp på kullen, der han hvilar, skola de utan ivitvel vattnas af tårar från de hem, dem han helst älskade att gästa — från armodets; och den nation, Göteborgs, den han tillhört sedan 1835, skall känna saknaden djupt, ty den har alltid, sålänge han deltog i förhandlingar och nöjen, sett i honom en redlig kämpe för godt och sannt. Hvile han, trött efter en skiftrik förd, lugn i sin graf, och gerningarne dem han gjort skola bära vittne om honom och lönen töljer dem efter! Sällskapet S. II. T., som i Göteborg eger en filialloge, firade i Måndags, Annandagen, en 25årig fest, till hvilken medlemmar från när och fjerran infunnit sig. I dag ha vi hatt full vår — svalorna äro komna och det ,,doftar grönt från alla håll. Det mulnar dock till nu mot aftonen, men hvarje regndroppe är välkommen än så länge.

24 maj 1869, sida 3

Thumbnail