Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 maj 1869, sida 3

(Insändt). Nytt förslag till lösning af frågan om den kommunala rösträtten. Skulle ej den kommunala rösträtter kunna grundas på personlighetsoch förmögenhets-principerna i förening? Vore icke ett sådant förslag egnadt bifall af alls dem, som uppriktigt önska en förändring parad med billighet och rättvisa? Se här grundlinierna till ett sådant förslag: . Hvad som nu i gällande kommunalförfattning finnes stadgadt om fyrktalssättning och derpå grundad rösträttighet bibehälles oförändradt. 2:o. Summan af dessa kommunens efter nu gällande taxering och bevillning (å egendom, rörelse och andra beskattningsföremål) uppkomna fyrktal divideras med summan af kommunens taxerade och skattbetalande d. v. s. röstberättigade personer, och det funna närmaste hela tal i qvoten tillägges sedan hvarje röstberättigad, som således dermed ökar sitt votum i kommunens angelägenheter, utan att för dessa qvotröster någon skatt erlägges. Dessa qvotröster utveckla således en ren personlighetsprincip, som alltid gör sig gällande i ett bestämdt proportionerligt förhållande till hvarje särskild kommuns fyrktal och måste derför uträknas och bestämmas för hvarje år särskildt vid fyrktalslängdens antagande. 3:o. Fullmakt gäller endast tör förmögenhetsröster. Inställelse vid personlighetsrösters afgifvande. Härigenom erhäller hvarje röstberättigad medlem, utom sina förmögenhetsröster, ett för alla i kommunen lika stort antal personlighets-votröster, hvilka, i röstlängden särskildt kolumnerade, gälla vid personlig inställelse, såsom fyrktalsrösterna. Kan ej den kommunala rösträtten förändras efter denna grund, så är nog ingen förändring möjlig, ty en graderad röstskala eller maximi-röster sakna all princip och blifva derför alltid till grader och antal godtyckliga, passande i visst fall i den ena kommunen, men deremot ej i en annan. Huru billiga de än uppställas, blifva de nog för alltid oantagliga, hvaremot den härofvan föreslagna förändringen på ett godt sätt formulerar en röstskala, som har en fast och ideal grund uti hvar och en särskild kommuns existerande fyrktalsförhållande, och sålunda blir lika passande för stora eller små kommuner med höga eller låga tyrktal. Om detta förslag finge genomgå den offentliga diskussionen, torde det möjligen vinna framgång och blifva antaget till båtnad och betryggande för alla.