Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 maj 1869, sida 2

Finland. Från Helsingfors skrifves den 11 dennes i , Helsingfors Dagblad: yI går afton försiggick den länge med nyflkenhet emotsedda representation, då iru Raa skulle uppträda i en rol på finska språket, för fylld salong. Någonting i sitt slag ovanligt var det också, man väntade sig få se: En infödd svenska, för hvilken det finska tungomålet ännu för några månader sedan helt visst var lika obekant som chinesiskan, skulle utföra hufvudpartiet i hr A. Kivis nya enaktsskådespel ,,Lea. Det var visserligen en originel tanke att sålunda draga vexel på sin talang, sitt goda minne och sin energi, men fru Raa löste uppgiften på ett i allo lyckligt sätt. Hon hade säkert på studiet af sin roll måst använda icke ringa tid och möda, men hon var äfven i tillfälle att ådagalägga, att man kan göra det knappt troliga. Det hör icke hit att utforska, huru hon kunnat förmå bekämpa svårigheterna. Nog af, att hon med konstnärsskicklighet debuterade på finska och uttalade språket med en renhet och nyansering, som måste väcka törvåning. Redan vid första inträdet emottogs fru Raa med en tät applåd och efter problemets lösning helsades hon med framropningar och buketter, af hvilka sistnämnda en innehöll ett armband såsom minnesgåtva af aftonens evenement. Den minnesskänk som öfverlemnades åt fru Raa, hade följande inskription: ,,Charlotte Raalle. Helsingissä 1810(,69. Kuin kesän lempeä sade, niin vuotakoor onni ja rauha sinulle. (,Må lycka och frid komma öfver dig som ett mildt sommarregn!) Orden äro tagne från Leas sista ord i skådespelet af samma namn.