Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1869, sida 3

Blandade ämnen. Fru Jenny Lind-Goldschmidt har ånyo uppträdt inför en entusiastisk publik. Det var nemligen den 5 dennes i Hamburg vid uppförandet af hennes mans, Otto Goldschmidts, oratorium .Rutb, En tysk tidning yttrar om detta den firade sångerskans uppträdande följande: Hvad nytt skola vi säga om fru Lind-Goldschmidts sång, då en hvar vet hvad man har att vänta af denna sällsynta sångerska. Vi inskränka oss till att säga, det hennes föredrag var förträffligt, deklamationen af gripande skönhet och att diminuendot utfördes på oefterhärmligt sätt. Hon sjunger en verklig drill (af tvenne omvexlande toner) sådan man blott sällan får höra den isamma fulländning. Hvad som ännu mera höjde verkan af hennes sång, var det spirituella lif, hvilket icke blott i hennes anletsdrag, utan äfven i hennes hållning och åtbörder visade sig på ett obeskrifligt naturligt sätt. Hon syntes så helt och hållet fördjupad i föredraget, att hennes hela personlighet deruti uppgick; den enkelhet, lätthet och naturlighet, hvarmed detta framgick, verkade fullkomligt förtrollande. Qvinnan utan ssingerborg. Under denna rubrik meddelar ,,Univers följande moraliska skizz: — 3En dvinna kan vara målare, bildhuggare samt tillochmed skriftställare. Man kan hos henne gerna träffa på penslarne, mejseln, äfven pennan, men fingerborgen får derföre icke saknas. Qvinnan utan fingerborg är en förfärlig varelse. Hos qvinnan utan fingerborg herrskar osnyggRoten oordningen, oanständigheten, tillochmed asten. Ve den man, hvars hustru icke har någon fingerborg! — hon drömmer om skiljsmessa. Veöfver hennes söner, och isynnerhet ve öfver hennes döttrar! Då ni inträder i ett hus, så sök husmoderns fingerborg: finnes den hvar som helst, utom på golfvet, om den är på bordet eller kaminen, så kan ni vara öfvertygad om att allt i detta hus är som det bör vara, sönerna äro aktningsfulla och välartade, döttrarne arbetssamma och förståndiga, husfadern vördad och älskad. Åom fingerborgen ligger på botten af en låda, om den är dunkel, om nålens vandring icke gjort den glänsande, så är husmodern verldslig, då gör hon visiter och dumheter af ett eller annat slag. Mannen mottages illa eller snäsigt, sönerna skickas i skolan vid sju års ålder och döttrarne få sin uppfostran under kammarjungfruns höga ledning. Vidare ha vi qvinnan, hvars fingerborg är omöjlig att finna rätt på. Hos henne är synålen ersatt af knappnålarne. Denna qvinna är qvinnan utan fingerborg. Hos henne är sömmerskan ett orakel, och modisten den som stiftar lag. Under denna lag saknas tid att lyda mannen och kraft att befalla barnen. Qvinnan utan fingerborg frukosterar på sängen, studerar småtidningarne och stiger upp kl. 12. Hon känner namnen på onyttiga män, l på dvinnor, som icke hafva något namn. De onyttiga männen äro de som göra henne de flesta tjensterna. För dem och med dem är det som hon förspiller sin tid och ruinerar sitt hus. Qvinnorna utan namn, liksom hon qvinnor utan fingerborg, äro de mönster hon följer. — Blott genom att se henne gå på gatan igenkänner jag Ivinnan utan fingerborg. Hon har antingen för långa eller för korta klädningar. Det är hon som uppfinner oförskämda knutar för att hålla upp kjolen; det är bon som gör försäljarne af skönhetsmedel rika och bringar elände de fattiga flickor, som imitera henne. Qvinnan utan fingerborg bor i alla våningar. Hon bor lika väl i vindskammaren som i entresolen. Hon bebor ett hotell eller sitt hotell, och