Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 maj 1869, sida 1

depositionsbevis eller giroqvittens. 176681! Från Norge. (Korresp. till Handelstidningen). Kristiania den 9 Maj 1869. I går framlades på stadens rådhus beskattningsprotokollet för innevarande år, hvilket studeras med stor ifver, emedan det lemnar en öfverblick öfver stadens ställning på det hela taget och bereder en detaljkännedom om samtliga näringsidkares ställning och årsinkomster, lika nyttig för statistiker och spekulanter som lj: intressant för sysslolösa personer såsom konversationsämne samt för många bildande grundvalen för den större eller mindre medborgerliga aktning, som bör visas en man; ty i våra materiella tider är det en klar sak, att en affärsman, som icke förtjenar mera än 1,200 specier om året, ej är så respektabel som den, hvars rörelse inbringar honom , Ten thousand a year, likasom en liten mans gradvisa stigande i förmögenhet och inkomst samt en stor mans sjunkande år efter år gel: anledning till betraktelser af mångaharda Åer a slag. Hrägavarande höget mutressanta do—— dommer på det sätt, att stadens röstberättigade invånare hvarje höst utse en taxeringskomit på ett tjog medlemmar, som, okontrollerad af staten, bestämmer stadens skatter för det kommande året och har det föga afundsvärda värfvet att efter bästa insigt uppskatta hvarje medborgares förmögenhet och inkomst, försåvidt den sistnämnda icke är under omkring 150 specier. Skatterna indelas i stadseller näringsskatt och fattigskatt, af hvilka den sistnämnda är i ett fruktansvärdt tilltagande och öfver hälften större än den förra. Taxeringsprotokollet framlägges i tre veckor till genomseende, hvarefter de, som anse sig för högt taxerade, kunna besvära sig hos en öfver-taxeringskomit, från hvars dom ingen appell kan ske; domstolarne ha intet att skaffa med dylika besvär, då beskattningen under våra fria institutioner är öfverlemnad åt borgarne sjelfva. Någon skyldighet att uppgifva sina inkomster har ingen affärsman, hvadan hela förrättningen är grundad på gissningar, men under årens lopp korrigeras den, sä att man nog kan antaga den för någorlunda pålitlig, med undantag af, att de största skattskyldige, hvilka likväl betala det mesta af hela skatten, äro temligen lågt uppskattade. Den förmögenhet, som beskattas, är denna gång anslagen till omkring 19!, millioner specier och inkomsten till omkring 22 millioner; skattens sammanlagda belopp utgör i år 194,000 specier, hvaraf 118,000 specier äro sattigskatt. De skattskyldiges antal är omkring 8,500; af hvarje 100 speciers inkomst erläggas 2 specier 55 skill:g i stadsskatt och 3 specier 111 skill:g i fattigskatt samt dessutom en förmögenhetsskatt af tillsammans 1 13 specie för hvarje 1,000 specier. Familjefäder erhålla nedsättning. Det finnes mycket få ärfda förmögenheter i vår stad och knappast någon större, som sträcker sig längre än från far till son. Staden har först på de sednaste 20 åren gjort sina stora framsteg, så att de flesta affärsmännen sjelfve måst put sig sina hanor ända från början. Följaktligen är här, i jemförelse med alla äldre städer i verlden, icke fråga om en enda stor förmögenhet, men väl om rätt goda inkomster. På det hela taget tror jag likväl, att Kristiania måste sägas vara en välmående stad, då här finnes en mängd förmögenheter från 10, 000 till 100,000 specier, hvilka raskt öka sig. Den stora fattigdom, hvaröfver här med skäl klagas, härleder sig hufvudsakligen från de många inflyttare med hustrur och barn, hvilka under den goda årstiden strömma till den stora staden och finna tillräckligt arbete, men under den långa vintern salla fattigvården till last. En mängd personer utvandra äfven för närvarande till Amerika, öfverlemnande åt fattigvården att draga försorg om deras familjer.