Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1869, sida 2

Högländaren.) Roman at Balduin Möllhausen. (Fri öfversättning af Sigfrid Nyberg.) ANDRA DELEN. Barrow och hans kamrat hade redan lättat ankar samt lossat seglen, och sedan systrarne samt gossen väl kommit ombord, upphissades äfven kanoen. De båda båtkarlarne utlade derefter jaktens långa åror för att ro fartyget så långt ut, att vinden, som bedarrat under land, skulle kunna fylla de slappa seglen. Ehuru jakten gled helt långsamt framåt under de båda karlarnes åror, förnyades ej vidare förbindelsen med stranden. Sorlet af den på bryggan församlade menniskomassan samt den utsläppta ångans hväsande skulle hafva förqväft hvarje mensklig röst. Fortis och Herbert stodo qvar invid stranden, ehuru flera steg ifrån hvarandra. Båda blickade tankfullt efter jakten. De skulle knappt sjelfva kunnat redogöra för hvad de tänkte. Men om än deras ömsesidiga känslor voro stridiga, så öfverensstämde de dock i sin värma och innerlighet för den sköna Eva, ehuru hopp och ljuf inre tillfredsställelse höjde den enes bröst, medan en obeskriflig oro hos den andre ej tillät önskningarne att antaga bestämdare former. Jakten kunde nu blott urskiljas som en öfver vattnet sakta bortsväfvande skugga, ) Se H.-T. N:o 106.