Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1869, sida 2

VIII. Vaknande förhoppningar. En vecka hade förflutit utan att Fortis erhållit någon underrättelse från qvarnen, och en omisskännelig bitterhet utpräglade sig i hans väsen, då han småningom intogs af den tron att man redan hade glömt honom. Med Herbert sammanträffade han ganska sällan. Sedan deras umgänge i början hade varit ganska vänskapsfullt, hade en viss köld uppstått dem emellan, som visserligen ej afbröt höflighetens yttre former, men som dock afhöll dem från att likasom under de första dagarne ömsesidigt uppsöka hvarandra. Herbert föregaf tjensteåligganden, och Fortis åter använde den öfverflödiga försigtigheten att genomströfva ön under de timmar, då han trodde sig kunna vänta Herberts besök, och dervid valde han sådana vägar der han sällan mötte någon.