Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 maj 1869, sida 1

Båda kamrarne förehade äfven frågan om upphörande af tackjernstionde m. m. Med anledning af K. Ål:ts i fråga härom till riksdagen aflätna proposition har utskottet i !:sta punkten af dess häröfver afgifna utlåtande JE 82 hemställt, att riksdagen, med bifall till hvad K. M:t i förevarande hänseende behagat föreslå, ville för sin del medgifva: ratt skyldigheten inom privilegierad bergslagsort till utgörande af tackjernstionde äfvensom af skattejern och hyttegälsjern, der någondera af dessa 2:ne sednare afgiftsposter blifvit åsatt och ännu qvarstär, må för framtiden upphöra, emot det att de förmåner, som dylik ort af kronan haft sig i egenskap af jernbergslag jörunnade, indragas.. Härom uppstod inom förstå kammaren en ganska långvarig diskussion, hvarunder hr Hammarhjelm, i öfverensstämmelse med en af honom afgifven reservation, uttryckte den önskan, att denna tionde måtte helt och hållet efterskänkas utan att bergslagerna ålades andra prestationer i stället. Staten skulle nemligen, trodde denne talare, inom kort för hvad sålunda förloras vinna ersättning uti bergslagernas uppblomstrande och ökade tackjernstillverkningar. Hr Heijkensköld formulerade ett yrkande i den riktning, att mot tiondes afskaffunde bergslagerna väl borde åläggas rotering, men icke grundränta. För rent afslag å punkten talade hrr Reutersvärd, v. Koch och frih. Tersmeden. IIufvudsakligen för att skydda Vesterbergslagen uppträdde hr de Laval och yrkade att, för den händelse K. M:ts proposition bifölles, riksdagen måtte förklara denna bergslag, såsom redan roterad, icke tillhöra de privilegierade bergslagerna, samt således ej stå i samma kategori med dem, hvarom nu vore fråga. Statsrådet v. Ehrenheim erinrade derom, att riksdagen begärt utredning i denna fråga och dervid ingalunda ifrågasatt tackjernstiondens efterskänkande. Detta vore emellertid enda sättet att kunna lösa frågan, då tackjernstiondes erläggande just utgjorde betrielse från ränta och rotering. På hufvudsakligen enahanda skäl talade grefve Manderström och herr Montgomery-Cederbjelm för bifall till den af K. M:t föreslagna och af utskottet tillstyrkta förändringen, under erinran tillika om det abnorma uti nu rådande förhållande, att en del bergslagens bebyggare njuta af fördelar, som andra få betala. Efter afslutad diskussion afslogs emellertid denna punkt med 30 röster mot 28. Likaså afslogs hvad utskottet dels i de 2:ne följande punkterna såsom en följd af det ofvannämnda förslaget hemställt om upphörande af de friheter i fråga om ränta och rotering, hvilka orterna i egenskap af bergslager åtnjuta, dels i 4:de punkten hemställt derom, att Nyeds bergslag samt Heds och Gunnilbo socknar icke vidare måtte utgöra bergslag, men att likväl någon förändring i dessa orters rotering eller beskattning derför icke må ega rum. I andra kammaren föranledde denna fråga en vidlyftig närmare fyra timmars öfverläggning, derunder nästan samtliga representanterna från bergslagerna, såsom frih. Schultzenheim, hrr H. Eriksson, And. Eriksson, Hedengren, m. fl. talare från andra orter, motsatte sig den föreslagna åtgärden, såsom medförande en förökad tunga å jorden, hvilken tunga på samma gång den, till följd af hemmanens olika storlek, blefve högst ojemnt fördelad, redan i sig sjelf innebure en orättvisa, då den komme att trycka å jord, som förut icke vetat af den ifrågasatta beskattningen. En del yrkade derför afslag å utskottets hemställan i de tre första punkterna och en del bifall till hr