Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 11 maj 1869, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Poliskammaren. En kanmnibal. Vaktmästaren vid Barks hotell, Adolf Thollander, blef i Lördags på förmiddagen förföljd utåt hela Östra Hamngatan af tapetserarearbetaren C. J. Wennström, hvilken tyckes ha hyst groll till Thollander. Anlända till Gamleportsplatsen blef Thollander der öfverfallen och af Wennström omkullslagen. Då Thollander stog upp, tog Wennström fast i den förres ena hand, Som han förde till munnen och bet i lillfingret. För att undgå en sådan glupskhet ryckte Thollander sig lös, men nu fattade Wennström med båda händerna ånyo i handen och förde samma lillfinger i sin mun, hvarvid kannibalen, oaktadt Thollanders motstånd, inom en kort stund afbet fingret vid nedersta leden. Medan detta nedriga dåd utfördes ropade Thollander några gånger: , Han biter af mig fingret. Dessa rop hördes af några poliskonstaplar, som skyndade till stället. När Thollander omtalade hvad som händt, kunde de knappast tro att en så grym gerning tilldragit sig, men beviset härpå fanns på stället, enär den afbitna fingertoppen låg der, nära invid Wennström. Inför poliskammaren i går uppgaf Thollander att han led svåra smärtor i handen och armen. Wennström, som genom vittnens intyg är öfverbevisad om det nesliga dådet, kunde icke förneka sig saker härtill, men att han vid tillfället icke var fullt nykter är ganska sannolikt, ty eljest hade han väl icke med en så vild glupskhet stympat en medmenniska. Ransakningen förekommer vid rådhusrätten, och är kannibalen under tiden inom lås och bom i cellfängelset. — Stöld. Den 6 dennes blef en svart fruntimmerskappa bortstulen från en förstuga i huset n:o 33 vid Kungsgatan. Härför anhölls af polisen artilleristen n:o 77 Lätt vid 9:de batteriet, hvilken erkände att han vore tjufven. Han uppgaf, att när han kom ut på gatan med plagget, mötte han 1:ste-konstapeln vid samma batteri, Sahlberg, som tycktes märka att Lätt innebade kappan. Befarande sig blifva upptäckt skyndade han derför undan och gömde kappan i en kollår inpå gården till ett hus vid Vallgatan. Der har plagget sedermera återfunnits. Vid förhör i går hos poliskammaren vidhöll Lätt sin bekännelse, hvarefter målet remitterades och Lätt insattes i häkte. — Djerft rån. Då brandkarlen C. Lindberg i Lördags skulle begifva sig från traktörsstället i huset Åå 14 vid Kungstorget, mötte han i dörren artilleristerna vid S:de batteriet Åi 23 Bergman och 20 Alm, hvilka han då icke kände. Dessa fasthöllo Lindberg, liksom de ville hindra honom att gå ut. Sedan han lösgjort sig från dem och kommit ut på gatan, saknade han sin silfverklocka med kedja af samma metall, som han haft i fickan, hvarvid befanns, att kedjan blifvit afsliten från den hake, som var fästad i västen. Med anledning af en sådan anmälan hos polisen blefvo Bergman och Alm tagne i förhör, men båda förnekade att de rånat Lindberg. Vid å dem anstäld visitation antraftades dock corpus delicti, ty uret och kedjan återfunnos i stöfveln å Bergmans venstra fot, der han väl trott att ingen skulle upptäcka tjufgodset. Inställd i går hos poliskammaren påstod Berg. man sig ännu icke kunna förklara huru klockar kommit i hans stöfvel, helst han vid besöket på krogen varit temligen väl förplägad. Kamrater Alm försäkrade att han vore lika okunnig on klockans färd från Lindberg till Bergmans stöfvel hvilket han fann vara obegripligt. Bergman skulle förvaras i regementets arres tills målet bandlägges vid vederbörlig domstol Alm fick vara på fri fot. (Från Stockholm.) Åtalad emigrantagent. Fil. d:r J. Damm ha blifvit dömd att, för det ban i strid mot k. för Jordningen den 5 sistl. Februari uppträdt och ver skat som emigrantagent, härför böta 600 rdr. Tormodadt sjelfmord. Åkardrängen Car I Sandabl, som kört droska åt sin husbonde, åka ren Grönberg, boende i egendomen n:o 3 Falken bergsgatan, hemkom forliden Fredagsafton kl. om. (kring 11, och aflemnade till sin husbonde dagen: