Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 maj 1869, sida 2

upplysta män estersträfva, sramgå af sig sjelf, jag menar den ombildning i samhällsförhållandena, som skall göra kriget till en omöjlighet, som skall tillsluta kasernerna för att öppna skolor, som åt jordbruket och industrien skall återgifva de armar, som den beväpnade freden nu beröfvar dem. Då skall inskränkningen af statsutgilterna, hvilka nu vuxit till en svindlande höjd, icke längre vara en chimer; den skall tvertom blifva den naturliga följden af ett system, som åt vårt sköna Frankrike skall återgifva alla de krafter, som kunna bidraga till dess lyckliga utveckling. Men för att kunna realisera ett sådant program, är det nö digt att angripa en politik, hvilken först isolerat oss i Europa och derefter dömt oss att hålla en armå, som utsuger landets must och märg. I samma ton ha flera af de andra oppositionsmedlemmarne affattat sina valprogrammer, endast att de icke helt och hållet dela Jules Favres ideella åsigter om en tid, då , kriget blir en omöjlighet. SPANIEN. I ett bref af den 29 April keter det: På börsen har det gått oroande rykten om sinnesstämningen i Sevilla. Det synes, som om det under någon tid arbetats på en militärsammansvärjning i republikansk riktning. Flera bataljoner voro komprometterade, och upproret var nära att utbryta, då auktoriteterna fingo underrättelse derom och bragte planen att stranda. Icke desto mindre försäkras det, att mycken oro råder bland garnisonens särskilda kårer, och man fruktar för, att Sevilla skall komma att genomgå liknande pröfningar, som då blodet flöt på gatorna i Cadix, Malaga, Xerez, o. s. v. Det är det republikanska partiet, som på det sättet söker göra majoritetens alla monarkiska kombinationer omöjliga. Äfven från ett annat håll synes Spanien hotas af ett inbördes krig. På en interpellation i cortes svarade justitixeministern med att beskylla isabellisterna och carlisterna för en sammansvärjning till framkallande af ett inbördes krig, och han tillade, att regeringen tagit sina motdispositioner. I allt detta spela dock isabellisterna en underordnad roll. Långt ifrån att handla i öfverensstämmelse med carlisterna, bekämpa de dem af all makt, ja, de söka t. o. m. att förskräcka det konservativa partiet genom att framhålla Don Carlos ultraliberala åsigter. Regeringen är å sin sida långt mera rädd för carlisterna än för isabellisterna, och det är af fruktan för de sistnämndes företag, som den bildat tre armkårer, hvilka äro beredda att bryta upp på första vink. Saken är den, att näst republikanerna utvecklar Don Carlos parti den största verksamheten. En mängd brochyrer utgifves i Madrid och provinserna i afsigt att låta befolkningen blifva bekant med hertigens ; af Madrid afsigter. I en af dessa skrifter, som säges vara inspirerad af prinsen, förklaras det, att ,, Don Carlos bör vara och skall blifva alla spaniorers och ick ett partis konung. Representanten fö legitimitetsprincipen i Spanien söker — kort sagdt — på allt sätt befästa sin sak; genom lämpliga eftergifter åt de liberala och progressistiska idcerna. Kardinal-erkebiskopen af Santiago har för första gången tagit ordet i cortes under debatten om religionsfriheten. Han är egentligen icke vältalig, men gjorde dock intryck på församlingen genom den korthet och strängt logiska form, hvarigenom hans föredrag utmärkte sig. Detta bevisas: deraf, att 51 medlemmar genast förenade sig om hans förslag till ,,enhet i religionen. Ett rykte påstår, att erkebiskopen af Santiago ämnar lemna sin plats i cortes, så snart det der är omröstadt om den religiösa frågan. Med anledning af de många ämnen, som öreligga till förhandling, lära cortes hädanefter komma att hafva möten äfven om nätterna. AMERIKA. I Förenta Staternas senat har senatorn Chandler från Michigan den 19 April inlemnat ett förslag om bemyndigande för presidenten att börja underhandlingar med England på basis utaf asträdandet at samtliga engelska besittningar i Nordamerika till Förenta Staterna. Chandler motiverade sitt förslag i ett långt föredrag, i hvilket han uppläste flera delar af sina föregående tal i Alabama-frågan, och påstod, att om man följde hans råd, skulle England snart krypa till korset och inom 4 veckors förlopp betala allt, hvad Förenta Staterna fordrade. Han hoppades, att Kanada skulle blifva förvärfvadt på fredligt sätt, ,,men om England icke vill gifva efter, låt då kriget blifva skarpt, kort och afgörande. De 60,000 veteranerna från Michigan äro tillräckliga att eröfra Kanada. Chandlers förslag blef af senaten, som syntes öfverraskad af detta tal, hänvisadt till utskottet för de utrikes angelägenheterna. Från Washington skrifves d. 19 April: Utskottet för de utrikes angelägenheterna har för sig en förteckning på 527 personer, som blifvit skjutna på Kuba efter hafallning af da — —