De strategiska skälen härtill åro följand Om en fiendtlig kår infölle i Ryssland frå Galizien eller från Svarta hafvet, skul fienden intränga i hjertat af landet, inna (trots jernvägarne) en armö på 50,00 man kunde uppställas mot honom. Ber ders fästningsverk äro gamla och kunn ej göra stort motstånd, Dessutom kund en fende lätt kringgå dem. En fästnin med en besättning af 50 ä 60,000 ma skulle deremot tvinga honom att göra halt. Den 1 dennes afled i Petersburg ami ralen furst Alevander Sergius Menschikow sonsons son till den pastejbagare, som Pe ter den store upphöjde till de högsta vär digheter. Den nu aflidne Menschikow va född år 1789, ingick i armn 1805, gjor de fälttågen 1813—15 som adjutant ho: kejsar Alexander, och afgick som ambassa dör från kejsar Nikolaus — straxt efte dennes uppstigande på thronen — till schacken af Persien, för att erbjuda honom er allians mot sultanen. Menschikows stela uppträdande vållade, att denna mission misslyckades. I kriget mot Persien å1 1827 innehade han ännu intet eget befäl året derpå förde han i Mindre Asien en division mot turkarne och intog Anapa Vid belägringen af Varna svårt sårad, öf-. vergick han efter sitt tillfrisknande till marinen, blef år 1834 amiral, 1836 marinminister och sedan ståthållare i Finland, i hvilken ställning han egnade stor omsorg åt Östersjöflottan. Året 1853 gjorde honom plötsligen till en europeisk ryktbarhet. Sänd till Konstantinopel för att af sultanen fordra Rysslands protektorat för alla kristna och grekisk-katholska läran, uppträdde den otymplige diplomaten inför den 1urstligt klädda divanen i paletot och smutsiga smorlädersstöflor, läggande i dagen ett sådant förakt för allt turkiskt, att Porten, högst förbittrad, under vestmakternas godkännande, helt onådigt affärdade den ryske ambassadören. Kriget utbröt, och Menschikows första bragd var tillintetgörandet af turkiska flottan vid Sinope. År 1854 var han guvernör på Krim och kommendant i Sebastopol. Straxt efter kejsar Nikolai död återkallades han från detta befäl i Mars 1855, och befälet öfverlemnades åt furst Gortschakow. Återkommen till Petersburg, har den gamle amiralen sedan dess icke framträdt i de allmänna angelägenheterna. Han ansågs för en fanatisk gammalryss och som hufvudmannen för den panslavistiska propagandan i dess mest absoluta riktning. AMERIKA. I några delar af Mexiko har börjat en större verksamhet för materiella förbättringar. Telegraflinier anläggas och vägar byggas. I Michoacan har man för plan : att göra flodon Rio de Meschala segelbar, hvarigenom vidsträckta provinser skola beredas afsättning för produkter af jordbruket och bergshandteringen. Från Mazatlan bygges en väg till Durango, en annan från Queretaro till Tampico. Allt detta är endast början, men detta bevisar åtminstone, att folket inser nödvändigheten af materiella förbättringar. I det hela sker likväl icke mycket härför, emedan fruktan för omhvälfningar afhålla kapitalisterna från deltagande i större företag. Handeln saknar allt lif, och statens financiella ställning kan under dessa förhållanden naturligtvis icke förbättras. Publisisterna uttömma sig i förslager, huru det oerhörda deficit skall kunna betäckas. De strider, som för närvarande i Förmta Staterna föras mot rödskinnen, har rängt många stammar af dem till södern. Churu det i Guadalupe-freden föreskrefs, utt Förenta Staterna skulle förhindra bardarernas infall på Mexikos norra gräns, lar detta dock aldrig blifvit åtlydt. För lärvarande inbryta de på det mexikanska mrådet, spridande förskräckelse och fördelse. Man ser icke mera dessa nakna ndianer med båge och pilar, utan förräffligt beridna, öfvade ryttare, beväpnade ned gevär, hvilka de använda som skickiga jägare. Likasom stormarne komma e brusande öfver slätterna, öfverfalla enkilda gårdar och mindre byar, mörda nnevånarne, plundra och uppbränna botäderna, och försvinna lika hastigt som e kommit. Sorgliga berättelser höras ärom från Coahuila, Nya Leon, Chihuaua och Durango, och de i nöd stadda mevånarne begära en hjelp af regengen, som den endast ofullständigt kan mna. Från Paraguay berättas, att de i Luque amperande allierade trupperna blifvit lrVersallna af en paraguitisk kår, som tog t stort antal soldater tillfånga. De pa-sett iguitiska guerillorna fortsara att oroa stil en närmaste trakten kring Assuncion. rasilianska berättelser omtala ett nära restående anfall at de allierade på preel