käkanlaär ärmnem. En sjödrabbning. Norske Adresseblade berättar följande: Bland de olika saker, som af hafvet drifvas mot land, befann sig nyligen ett stycke hvalfiskspäck på väg in i en af de talrika vikarne vid Tromsö. Händelsevis kom en kråka flygande förbi det kringdrifvande vrakgodset och började göra sig tillgodo detsamma. Dock, lyckan är ostadig! Just som hon expedierat ett par munsbitar kommer en örn skjutande rätt ned och knuffar undan den rättmätige finnaren, utan att taga. minsta notis om den simpla kråkans högljudda protester mot den henne tilltogade orättvisan. Hamden uteblef likväl ej länge. Örnen hann knappast börja sin måltid, innan en utter kommer skjutande ur hafvet och, utan att fråga om lof, rycker till sig det omtvistade stycket, till hans majestäts stora förvåning och förtrytelse. Uttern simmar derpå med bytet ett stycke mot land, men släpper det snart och gör några slag omkring detsamma i vattnet. Om han då anställde betraktese öfver omkostnader och besvär, eller icke hade hjerta att följa den nyare preusserpolitiken i dess tullaste utsträckning, är ovisst. Emellertid antog örnen troligen denna obeslutsamhet vara ett bevis på samvetsförebråelse bos uttern, ty den tog —