Riksdagsbref. XXVVII. Stockholm den 3 Maj. Det var vidlyftiga betänkanden, dessa n:ris 65 och 66, hvari statsutskottet förelagt riksdagen de vigtiga frågorna om våra jernvägar, kvilkas behandling i kamrarne började på Fredagen, för att fortsättas till Lördagsmiddagen, då ärendet var i andra kammaren utageradt. Första kammaren har ännu åtskilliga punkter qvar till i afton. Betänkandet n:o 65 afhandlade K. M:ts proposition om anslag till fortsättandet af arbetena å Nordvestra Stambanan samt tör uppförande af stationshus i Stockholm, hvartill kom förslaget att till statens jernvägsbyggnader använda endast materiel af svensk tillverkning. Statsutskottet hade med anledning af sistnämnde punkt, äfvensom för bedömande af tvistefrågan rörande spårvidd, begärt yttranden af åtskilliga sakkunniga män, hvilka yttranden utgöra ganska intressanta bilagor till detta betänkande. I detta hänseende framstå i första rummet de utiåtanden, som afgifvits af öfverste Beijer, öfverdirektören Elworth samt generaldirektören Troilius och Elwortht illsammans. Genom hvad här blitvit yttradt rörande både banornas spårvidd och den inhemska materielen lära dessa frågor Kunna anses vara afgjorda inför den allmänna meningen, då denna derom blifvit upplyst. Majoren Adelschölds flyktiga påstående lärer mot de förutnämnda speciella sak-uppgifterna icke väga tungt i vågskålen, lika litet som hr kapten Carlsunds, hvari man egentligen upplyses om allt hvad Motala mekaniska verkstad gjort, gör och möjligen kan göra. Hr Carlsund har derjemte inlåtit sig på åtskilliga statsekonomiska funderingar, hvilka tydligen ligga utom den utmärkte mekanikerns porte. Så förordar ban bland annat, såsom en af de tvenne enda ,,utvägarne för vårt framtida bestånd och utveckling: ,,importtull å alla utländska fabrikater, motsvarande ad valorem de skatter till staten och kommunen, som direkt och indirekt erläggas af den inhemske producenten. Det återstår för kapten C. att uträkna beloppet af denna tull, hvartgenom producenternas alla skattebidrag skulle betalas af konsumenterna, af hvilka producenterna sjelsva dock utgöra det långt öfvervägande flertalet. I sammanhang härmed talar kapten C. om de höga skatter, som trycka Englands industriella anläggningar och arbetare. Det är då åtminstone ej mot dem vi behöfva skydda oss. Den andra utvägen för vår utveckling lägger kapten C. uti förbättringen af våra kommunikationsmedel, hvari han har fullkomligt rätt. — Rörande Ankarsrums tillverkning af s. k. , crossings af gjutet jern bifogas ett intyg af öfverste Beijer, som innebär ett stort beröm för denna verkstad. Af det hela framgår, att vi nu äro ganska nära den tidpunkt, då vi kunna inom Sverge ej blott tillverka materiel för våra egna jernvägar, utan också deraf exportera till utlandet. När ifrån 1855 till slutet af 1865 af inhemsk tillverkning användes till statens jernvägsbyggnader för 3,489,000 rdr mot 15 millioner rdr från utlandet, så levererades trån 1866 till slutet af 1868 inhemsk tillverkning för 594,000 rdr och utländsk för 1,121,000 rdr, i hvilket sednare belopp räler, som icke kunde inom landet till antagligt pris anskaffas, ingingo med 571,000 rdr och 10 lokomotiver, som icke kunnat inom erforderlig RN i RA RR