ministern betviflar icke, att den belgiska regeringen skall medgifva detta. Emellertid skulle markis Lavalette skatta sig lycklig att vinna samma resultat med de medel, som Fröre-Orban föreslår, och förlarar att franska regeringen — ledd at det vänligaste sinnelag för Belgien, och uteslutande afseende de ekonomiska inressenas utveckling — är beredd att undersöka, huruvida det af belgiska regeringen framställda förslaget motsvarar det dermed afsedda ändamålet. Tillfölje häraf ha Lavalette och Frere-Orban öfverensommit att tillsätta en blandad kommission af tre medlemmar för hvartdera landet, hvilka inom fjorton dagar, räknadt rån dagen för protokollets undertecknande, skola utnämnas. Siecle skrifver den 30 April: , Nästa Söndag börjar valperioden af 20 dagar. Folket är kalladt att yttra sig; den stund har kommit, då det på fredlig väg kan sätta sig i besittning af sin suveränitet. Vi motse valstriden med tillförsigt. Den stora rörelse, som uppenbarar sig i landet; återuppvaknandet af den allmänanda, som hittills icke berört de djupa leden af valmännen; tillkomsten af de millioner nya medborgare, hvilka hvarken hysa den förskräckelse eller de fördomar, som för tjugo år sedan förefunnos; alla dessa särskilda orsaker tillåta oss att med glad blick motse framtiden. Valen år 1863 hafva banat väg för friheten; 1869 års val skola grundlägga densamma. ,,Siecle meddelar äfven ur det valmanifest, som den demokratiska valkomiten i tredje valdistriktet af Aisne-departementet utfärdat, följande: ,,Om regeringen manövrerar i afsigt att hämma kandidaturernas och omröstningens frihet, så träder den ur sin roll, och den exekutiva makter rycker då nationalsuveräniteten till sig. Från detta ögonblick förefinnes ingen verklig kontroll, lagstiftande kårerna äro underkastade statens öfverhufvud, och en minister kan då säga hvad herr Rouher nyligen utropade inför senaten: , Under 6 år har jag icke lidit något nederlag!, d. v. s. att under sex år majoriteten i lagstiftande församlingen icke haft någon annan vilja än regeringens. I manifestet betonas specielt de ofantliga utgifterna under det andra kejsardömet och orimligheten af en budget på 2 milliarder 300 mill. fr., med hvilken man dock icke hunnit så långt, att man kunnat förskaffa de stackars folkskollärarne ett anständigt underhåll. Det framhålles äfven huru ministrarne, de tre presidenterna i senaten, lagstiftande församlingen och statsrådet, medlemmarne af hemliga rådet och de högre militärbefälhafvarne erhålla hvardera 100,000 fr. eller derutöfver, samt huru det finnes elt öfverflöd af årliga löner på 60,000, 50,000 och 40,000 fr. ENGLAND. Graves, en konservativ medlem för Liverpool, skildrade den 30 April i underhuset de sednaste tilldragelserna på Irland ock det allmänna tillståndet der såsom särdeles bedröfliga och frågade, hvad regeringen med anledning deraf ämnade göra. Fortescue lofvade — som minister för de irländska angelägenheterna — energiska åtgärder. Lord Stanley fordrade en tydligare förklaring och betecknade feniernas trigifvande som ett missgrepp af regeringen. Under hela den tid, som så stor nöd varit rådande i Bethnal Green (en del af London), har den menniskovänliga Burdett Coutts, hvilkens namn är värdigt att ställas vid sidan af namnet Peabody, gjort allt för att lindra denna nöd. Så sysselsatte hon under en lång tid mer än 150 fattiga sömmerskor, i det hon öfvertog en skjortleverans till marinen och betalade dem efter priser, som skulle varit ruinerande för hvarje vanlig leverantör. För kort tid sedan blefvo färdiga en mängd arbetare-bostäder, hvilka hon på egen bekostnad låtit bygga, och som nu inrymma mer än 1,000 personer. Sednast har hon låtit uppföra en praktfull byggnad för arbetarne till läsrum, bibliotek, samlingslokaler, m. m., hvilken byggnad kostat 2,000 pd. st. Det högtidliga öppnandet häraf skedde den 29 April. En oerhörd folkmassa hade samlat sig och mottog fröken Coutts med entusiastiska lefverop. Hertiginnan af Cambridge, prinsen och prinsessan Teck, erkebiskopen af Canterbury, biskopen af London och hertigen af Wellington deltogo i högtidligheten. AMERIKA. mm och