Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 maj 1869, sida 2

ala ro AA nutvudstradens nandelsdomstol ch Hvad Gueroult angår, så skola de begge seKonkurrenterna Jules Ferry och Henr så Brisson, begge redaktörer i . Temps, troedsligen icke blifva farliga. Mera har har -att frukta af Cochin, hvilken — en typ a. för den moderna bourgeoisien i Paris — s-sen gång var mair i valdistriktet, och derrtill är mycket rik. Han tillhör det kleriså kala partiet i dess liberala nyanser, skilsa sjer sig således ofta från regeringen i red sigiösa frågor, men följer städse densamma lali de politiska. 1 oo. ENGLAND. .Times innehåller en öfversigt öfver de fy resultater, som vunnits genom de arbeten, hvilka i London blitvit utförda till förbättNring af de sanitära förhållandena. Ehuru sdessa arbeten ännu icke på långt när blifSvit fullbordade, hafva de tör sitt ändamål . Juträttat mycket. I London med en befolkning af 3, 126,635 innevånare, hvilka H äro hopträngda inom ett relativt trångt utrymme, dogo år 1868 — 74,908 persoÅner. Detta gör 23 dödsfall på 1,000 innesvånare. Jemför man London med hufvudstäderna på kontinenten, så stå dessa långt efter den engelska hufvudstaden. Af de större engelska städerna öfverträffas London endast af Bristol, enär dödssiffran der endast är 32 på 1,000. Deremot utvisar j Birmingham nära 24; Sheffield, Bradford, Leeds, Hull, Newcastle, Edinburg och Dublin 24 å 30 pr tusen. Sämst är det i det icke-kanaliserade Manchester med 366,853 innevånare, och med en dödlighet af 32 på 1,000. Timesdrager häraf slutsatsen, att endast i Manchester mer än 13.000 menniskolif uppoffras genom smuts, stadsauktoriteternas inskränkthetoch vårdsbsheten i de sociala förhållandena. London sjelft bevisar likväl bäst, huru de förenämnda arbetena verkat. För 20 år sedan dogo i London årligen 38 personer af 1,000; men siffran har sedan dess kontinuerligt nedgått år för år. l ITALIEN. Telegrafen har meddelat oss underrättelsen om en partiell ministerförändring, Åhvarigenom kabinettet Menabrea förstärskes med två medlemmar af en mera avanseerad riktning, nemligen Mordini, f. d. sivilguvernör i Syd-Italien under Garibaldi soch sedan en af vensterns chefer, samt Ferraris, som tillhör den nuvarande censtern. Denna förändring måste helt visst stå i förbindelse med det nederlag, inriskesministern led i afseende på sitt vidtsomsattande förslag till förvaltningens ombildning, och med finansministerns sörkänsla af, att han icke kan drifra igenom sin finansplan. Ehuru svärt det på afstånd är att rätt kunna göra sig reda sör denna plan, framgår dock af förhandlingarne derom, att den italienska staten — i hvad angår penningeväsendet — letver sör dagen, samt att regeringen således brarje år måste hitta på nya, utomordent-. liga utvägar, vare sig lån eller försäljning i af egendomar, allt i det hopp, att det lif, ! Som den politiska pånyttfödelsen väckt, och den utveckling, som börjat i de ma! teriella förhållandena, så småningom skall : bringa jemvigt i finanserna, endast man ! lyckas att väl gå igenom mellantiden. De : 1 1 — I MM — PASI rn AA ——2 OF I meddelanden, vi sett om den afgångne sinansministerns sinansförslag och den derpå byggda planen för framtiden, äro icke mycget tydliga; men så vidt man kan förstå, är det två åtgärder, hvaraf den ena går ut på att fylla det egentliga deficit i finanslagen för i år och i räkenskaperna ft för de föregående åren; den andra för att f undanrödja tvångskursen och återvända t till de naturliga penningeförhällandena. t Underbalancen före 1869 är 313 mill., sör 1869 tillkomma 75 mill., och dessutom har man att betäcka ett statstillskott till F jernvägsbyggnader på 225 mill. således . tillsammans 614 millioner. B Regeringen har förelagt förslag till en h ny armborganisation. Under det rekryterna för närvarande vid inkallandet delas å i två klasser, af hvilka den ena tjenar 11 d år, hvaraf 5 under vapen, den andra end dast i 5 år och med en mycket ofullstän( dig militärbildning, skola de för framtiden delas i 3 klasser. Den ena skulle tjena y. i 12 år, hvaraf 4 under vapen (5 i kävali leriet), eftersom man ej vågar tillgripa ti den 3:åriga tjensten, på grund af den i? ringa skolbildning, som flertalet har. Den! t andra klassen skulle tjena i 6 år och 16 hafva en verklig militärbildning, inhemtad ti på 5 månader. Den tredje klassen, som omfattar alla, hvilka icke upptagas i de . vå första, öfvas endast i 40 dagar och si jenar i 6 år. Då armen ställes på krigst ot, utgöra 9 årsklasser af den första och i rela andra klassen tillsammans den eg af iga armen, och 3 årsklasser af förta te amt hela tredje klassen uillsammans 21 erven. Tjenstetiden börjar med det i zonde året, men man beräknar blott lm redjedel af de fullvuxna vara tjenliga tll k oldater, nemligen af 260,000 endast 88,00.) Ka U dessa uttagas årligen 44,000 som ver kiga rekryter, och man iår derigenom med sårig tjenst en fredsstyrka af 176,000 nan, officerarne oberäknade, en mobil 8 rm af 425,000 och en reserv af 200,000 1 nan. Huruvida man skall företaga en reuktion i antalet af officerare, derom får . nan intet veta: men att detta är önskärdt, framgår deraf, att den italienska far rmeen är långt rikare på officerare än 3 0. m. den franska armöen; isynnerhet Ö r detta fallet med de högre officerarne. jar SPANIEN. I cortes diskuterades den 26 April den lag t. i förslaget till konstitution, som bel mmer, att nationen är förpligtad att OVE löna presterna. Republikanerna upp-a ädde på det häftigaste mot denna beämmelse, och en så häftig debatt upp-sska od, att dessa funno sig föranlåtna att hol mna salen. Sedan den majoritet, som 1 f arstannat, med Rivero till president råd ort om saken, fortsattes förbandlingarne, sist h kl. 6 återkommo republikanerna. Fibr leras föreslog ett tadelvotum mot presi-Lif nten; den monarkiske demokraten Marsam s förelade ett motförslag, att intet skäl fort relåg, det Figueras förslag skulle diskuras. Efter ömsesidiga förklaringar ätergen gos begge förslagen. dag En korrespondent till ,,Köln. Zeit.: vill nare ta, att Serrano och Topete fortfarande fikel thålla vid herfigens af anAI. fö