men yrkade att kammaren skulle lägga utlätandet till handlingarne, med uttryckande af sitt godkännande af deri uttalade åsigter rörande de grundsatser, som borde tjena till ledning vid bestämmande af Sverges politiska ställning till utlandet. Hr Siljeström fann metionen vara uttryck for en stor och ädel tanke som äfven vore praktiskt utförbar. Det vore de små staterna, hvarifrån ett sådant initiativ skulle komma, emedan de stora staterna, som stodo rustade mot hvarandra, icke vågade det af fruktan att derigenom utsättas för skenet att vilja draga sig tillbaka. Talaren ville icke återkalla i minnet hvad vårt land i fordna tider varit såsom politisk makt, men så stor betydenhet hade väl ännu Sverge, att det kunde petitionera inför Europas folk i denna för nationernas väl vigtiga fråga. Slutligen förmenade tala1en, att ett förkastande af det ifrågavarande förslaget skulle erhålla utseendet af en önskan från representationens sida att fortfarande vilja bibebålla kriget. Yrkade af dessa skäl bifall till reservationen. Hr Jöns Pärsson gjorde enahada yrkande. Hr Staff ansåg att ett försök från oss att vilja föreskrifva utlandet lagar eller bestämma verldspolitiken skulle, minst sagdt, beles. Vår klokaste politik vore att genom tystnad visa vår önskan att få vara i fred med andra makter samt i ro få arbeta på vårt lands utveckling. Lika litet som ett afslag å motionen skulle se ut som önskan att få krig och örlog, lika litet skulle ett förklarande i motionens syfte vid ett möjligen uppkommande krig mellan främmande makter, för hvilka det vore af vigt att erhålla visshet om vår hållning, skydda oss från den politiska nödvändigheten att uttala vår bestämda mening. Tal. påminde slutligen, i afseende på fredskongresser, hr Hedlund, som har rest i Schweiz, om den fredskongress, hvilken såsom bekant hållits i Gneve och som slutats med allmänt slagsmål. Afslog motionen. Hr Dahm ansåg denna fråga endast vara den svagares yrkande på rätt och på ett rättstillstånd mellan staterna, och att man oupphörligt skulle arbeta på att göra denna rätt gällande. Yrkade bifall till hr Hiertas förslag. Hr Hedlund uppträdde ånyo och visade att en sredsförklaring från oss icke skulle vara utan inflytande i praktiskt hänseende. Hr v. Troil bestred icke motionens ädla syfte, men yrkade, hufvudsakligen uttalande sig i samma riktning som hr Staff, afslag å densamma. Sedan ytterligare hr C. A. Larsson förordat reservationen och votering auställts, mellan deona och hr Hiertas förslag, om kontraproposition, och dertill det sistnämnda antagits med 72 röster mot 51, segrade jemväl i hufvudvoteringen samma förslag med 74 röster mot 41, hvilka afgåfvos för rent afslag å motionen. Vidare biföllos af andra kammaren följande tillstyrkande utlåtanden, nemligen: ; Sammansatta statsoch bankoutskottets utlåtande n:o 2, angående vilkoren för det kreditiv, riksgäldskontoret från riksbanken eger begagna; bevillningsutskottets memorial, med hemställan att nu stadgade tullsatser å artiklarne eether och zether spirituosus, bränvin och sprit, dricka, porter och öl, tobak samt ättika må fortfarande oförändrade bibehållas; lagutskottets N:o 33, om vissa förändringar i afseende på skyldighet att bygga vägar och broar; kammarens tillfälliga utskotts utlåtanden om opsionsrätt för arrendatorerna af Upsala och Lunds akademihemman (efter votering med 76 röster mot 51); om åtgärder för att från Danmark utbekomma åtskilliga der befintliga handlingar angående Sverge; om befrielse för svensk kommun att utgifva ersättning för i Norge lemnadt understöd åt svenska arbetare; om skyldighet för utländsk undersåte, som i riket förvärfvar och besitter fast egendom, att, der han icke tillika är här bosatt, för sig hafva ständigt i orten bosatt ombud; samt om förändrade föreskrifter i afseende å ekonomiska besigtningar. Slutligen afslog kammaren, i enlighet med vederbörliga utskotts hemställanden, följande motioner, nemligen: om förslag till lag om inskrifning i fastighetsbok; om förändrade föreskrifter i fråga om lagfart å fastighetsfång; om tillägg i förordningen den 13 Juli 15Is om inteckning i fast egendom; ang. undersökning om användningen af rusthållarnes s. k. ,reservkapital; om åtgärder för att hämma emigrationen; samt om öfverlemnande till k. myntoch medaljkabinettet af åtskilliga i riksbanken befintliga mynt och medaljer m. m. Utskottens verksamhet. Lagutskottet har uti betänkande N:o 34 under förliden Tisdag med anledning af de utaf hrr Ribbing och Siljeström väckta motioner afgifvit förslag till ny dissenterlag. Betänkandet är åtföljdt af vidlyftiga reservationer, afgifna af hrr von Möller, Beckman, Ribbing och grefve J. O. Mörner. Särskilda utskottet har i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut uti åtskilliga frågor rörande K. M:ts proposition till riksdagen, angående landtförsvarets organisation och de inom riksdagens båda kamrar i samma ämne väckta motioner, samt med ledning af andra kammarens beslut tillstyrkt riksdagen att besluta, att K. M:ts proposition om värnepligtslagen, om indragning af vakanta nummer, om uppsättande af nya ordinarie roteringen icke ,,under närvarande förhällanden måtte vinna riksdagens bifall; att hos K. M:t anhålla det de i den kongl. propositionen för landtförsvaret afsedda rotar af båtsmanshållet måtte i mån af inträffande afgång tills vidare ställas på vakans; samt att Säfvedahlsrotarne må till kronan indragas för att till armåens förstärkande användas, dock mot den ersättning till Göteborg, hvartill staden kan vara lagligen berättigad. UTRIKE NDagens nost.