Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 april 1869, sida 2

dock låg i sjelfva sakens natur. Ni har vistats endast en kort tid på denna sidan af oceanen, annars skulle ni ej uppskatta något sådant så högt. — Hvar och en, miss Eva, skulle säkert ansett som en ära att få erbjuda er sina tjenster, men svärligen skulle någon finnas, som känt en innerligare glädje deröfver än jag. Eva hade nu äfven lutat sig öfver bröstvärnet och betraktade skumhvirflarne, likasom ville hon söka läsa deruti. Ett fint leende öfverflög hennes ansigte, och i det hon gaf Fortis tillfälle att betrakta sin ädla profil, sade hon med alltjemt sänkta blickar : — Från hvarje annan skulle en dylik försäkran låta som ett illa valdt smicker, men ni har gifvit oss så många bevis på upprigtigt deltagande, att jag frestas tro er försäkran, om än icke i hela dess omfång. Vid de sista orden vände hon hufvudet lätt åt sidan, och i det Fortis ögon mötte hennes, såg han huru en lätt förvirring purprade hennes kinder, till dess hon åter hastigt undandrog sig hans beundrande blickar. — Vi äro dessutom skyldiga er tack, fortfor hon derefter, likasom hade Fortis tystnad inneburit något tryckande för henne, — ja, mycken tack, och om det gläder er att höra det, så tilstår jag öppet, att äfven vi ogerna 8 barna skiljsmessa. Vi påräkna emellertid att ni besöker. Mac Ivors qvarn, innan ni lemnar Machinaw. Min mor skall glädja sig åt att få tacka er för er visade välvilja mot OSS. ÅÅÅ