Högländaren.) Roman at Balduin Möllhausen. (Fri öfversättning af Sigfrid Nyberg.) ANDRA DELEN. Äfven de båda unga, som tigande blickade öfver galleriets balustrad, träffades af den egendomliga belysningen. Deras anletsdrag erhöllo derigenom en lifligare färg, likasom hade det ungdomliga blodet kretsat med fördubblad glöd och hastighet. De utgjorde ett vackert par, den kraftige, högväxte, unge mannen och den sköna flickan vid hans sida; men om Gabriele och Rosa nu hade kunnat kasta en blick på Fortis, skulle de med förvåning hafva märkt den stora förändring, som en tidrymd af fem månader hade åstadkommit i deras käre ungdomsväns yttre. Den vilda smärtan, af hvilken de sågo honom uppfylld under de sista timmarne af deras sammanvaro, hade försvunnit. Men äfven det högmod och den nedlåtande öfverlägsenhet, hvarmed han stundom brukade bemöta dem, tycktes hafva lemnat honom. Deremot hvilade ett djupt allvar öfver hans regelbundna, intagande drag, ett allvar, som stundom till och med öfvergick till vemod. Under den långa sjöresan och under sin vistelse i de östra staterna, der han stannade för att om möjligt göra sig förtrogen med landets seder och bruk innan han började sina efterforskningar, hade Se H.-T. Nio 96: