Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 april 1869, sida 2

re än för närvarande såsom yttersta tid derför stadgadt, eller i stad inom Augusti och å lan-y t inom September månads utgång. Denna utra he hemställan blef af båda kamrarna godaf nd. Urr Joh. Olsson och L. D. Andersson hafva föreör git bestämmelser, gående ut på att afgiften för inuthandel med och utskänkning af bränvin ulle delvis eller helt och hållet ingå till landt5: nterierna; men dessa motioner äro af utskottet 8A styrkta, Körande denna punkt uppstod inom andra kamaren en långvarig diskussion, derunder hrr Åblen, grefve Passa, Ribbing, Trägårdh, Björck, P. Issön från Helsingborg, frih. Alströmer, Kinmansn, Treffenberg och Vougt yrkade bifall till utcottets afstyrkånde hemställan. Å andra sidan rordades af hrr Johan Olsson, Fredriksson, Olofs ut ilsson från Vesterbottens län, Medin, fisggström m. hp Per Eriksson från Gefleborgs län dels frih. st chulzenheims reservation, hvari föreslås, att af la: ämnda medel två femtedelar skola tillfalla landss nget och en femtedel hushallningssällskapet. dels a ck hr Heggströms reservation, hvari bemställesr det riksdagen ville besluta, att, med ändring af . förordningen den 26 Oktober 1856, afgiften för vinuthandel med och utskänkning af bränvin och ndra brända eller destillerade spirituösa dryckera kall från den i Oktober 1870 till statsvärket ingå, sa ten på det sätt, att de andelar deraf, som tlllfal-i t landskommuner och städer, som i landsting eltaga, minskas med en tiondedel årligen, så att s fter tio år hela summan af statsverket uppbäres, ls nen att landstingens och husbhållningssällskapens y ndelar fortfarande till dem utgå, likasom att en emtedel bemras åt de städer, som icke i lands-y ing deltaga. f Ted 129 röster mot 32, som afgåtvos för bifall p ill den sistnämnda reservationen, bifölls utskottets f smställan. Inom första kammaren godkändes utskottets remställan utan diskussion; mars Slutligen har utskottet tillstyrkt bifall till en notion af hr Hasselrot om förhöjning i ausvarshestämmelserna för öfverträdelser af bränrinsför-: Åljningsförordningen. I afseende bärå stannade camrarne, i olika beslut, i det första kammaren sodkände ntskottets hemställan, men deremot anIra kammaren, på yrkande af hrr Bergström och Staaf m. fl., med 113 röster mot 23 afslog denna motion och således för sin del beslöt att det borde förblifva vid hvad härom för närvarande är stadgadt. Inom första kammaren förekom under aftonens sammanträde sammansatta bankooch lagutskottets betänkande N:o 1 i anledning af förslaget om införande af nytt myntsystem, grundadt på guld. I anledning af en utaf hr Wallenberg afgifven nales i detta syfte har nämnda utskott hemställt: att riksdagen, jemte tillkännagisvande, det riksdagen för sin del finner en förändring af landets nuvarande myntsystem vara önskvärd och behöflig, ville anhålla, det Kgl. Maj:t måtte låta, på sätt lämpligast finnes, anställa utredning, huruvida ett nytt myntsystem, grundadt på guld och för öfrigt ordnadt i hufvudsaklig öfverensstämmelse med de af utskottet angifna grunder, eller möjligen andra, vore för landet ändamålsenligt; samt att Kgl. Maj:t derefter ville till riksdagen afgifra nådigt förslag till ny myntordning och de öfriga af konungens och riksdagens gemensamma beslut beroende stadganden, som i sammanhang dermed kunna finnas behöfliga. Uti häremot afgifna reservationer är hemstäldt: af grefve O. Mörner . att riksdagen måtte hos K. M:t i und. anhålla, att, enär en förändring i landets nuvarande myntsystem ifrån silfver till guld, i enlighet med de uti utskottets betänkande angifna grunder, syntes vara önskvärd, K. M:t måtte täckas i nåder taga denna fråga i öfvervägande, och ifall en sådan förändring, som ifrågasatt blifvit, af K. M:t pröfvades ändamålsenlig, då till riksdagen afgifna nåd. förslag till så väl ny myntordning, som öfriga af K. M:ts och riksdagens gemensamma beslut beroende stadganden, hvilka kunde finnas behöfigasamt af hr Bergström: att riksdagen må sor sin del besluta: 1:0 att antaga ett särskildt på guld grundadt myntsyste n att vid sidan af gällande silfver-myntsystem tillämpas af dem, hvilka vilja deraf vid försträckning eller annan kreditrörelse sig begagna; 2:0 att myntenheten i detta nya system skall vara det guldmynt, som utmyntas i enlighet med kongl. förordningen den 31 Juli 1868 och benämnes Carolin; 3:0 att tiondedelen af en Carolin skall, under benämning af Mark, blifva det pya myntsystemets räkneenhet; 4:0 att en Mark indelas uti 100 örtug; 5:0 att bråkdelar af Carolinen må tillsvidare, och så länge utmynning af deremot svarande myntstycken icke sker, gäldas med sillvermynt eller, der enligt gällande lag kopparskiljemynt får i ligvid användas, med detta enligt sådan grund, att en mark eller 100 örtug anses gälla lika med 72 Öre. Under den diskussion, som rörande denna fråga uppstod, voro alla talare temligen ense om behofvet lat ändring i det af motionären föreslagna syfte Man uttalade äfven den öfvertygelsen att inom ganska kort tid guld komme att blifva allmän myntstandart; men tiden derför vore ock ännu ej inne Af detta m. fl. skäl röjdes ock mycken tvekan at godkänna utskottets förslag, såsom allt för kate goriskt, och hvars motivering dessutom vore a seskaffenhet att dermed syntes åsyftas ett kringI gående af 72 8 R.-F. Sådana åsigter uttalades a frih:ne Skogman och Stjernblad, grefve O. Mor ner samt hrr Nordström och Fåhreus, hvilka förklarade sig vilja biträda den af gretve Mo ner reservationsvis föreslagna underdåniga skri velsen till K. med den af grefve Hen. Hamil ton påyrkade ndring att derur borttaga order ,i enlighet med de uti utskottets betänkande an gifna grunder, samt ,,som ifrågasatt blifvit. Hr Schartau yttrade sig med mycken skärp mot utskottets både motivering och klämm, sam yrkade rent afslag å utlåtandet. Afven hrr J. J. Ekman och v. Geijer framställ de åtskilliga anmärkningar möt utskottets utlåtan de i sin helhet. Med afseende å det önskvärd att komma från de olägenheter, som af nuvaran de myntsystem härflyta, förordade dessa talare bi fall till br Bergströms reservation, ett förslag sor äfven understöddes af hr Wallenberg, hvilke fann denna reservation innehålla något mera pc sitivt än utskottets hemställan. Endast 5:te punk ten i reservationen fann talaren sig icke kunn godkänna. Såsom utskottets försvarare uppträdde grefs Sparre och frih. Schwerin, hvilka förordade got kännande at detsammas förslag.