Article Image
6, 27 och 28 i denna kungörelse måtte erhålla ljande förändrade lydelse: 3 26. Bankbolag, som till utgifvande af egna anksedlar är berättigadt, må ej utlemna eller i limänna rörelsen på en gång utelöpande hålla örre belopp, än som sammanlagdt i värde motvaras af: a) det i allmänt förvar nedsatta grunfondshypoek, enligt enskilda bankens räkenskaper; b) behållningen i enskilda hankens egna kassor f svenskt mynt i guld eller silfver; c) guld och silfver efter samma beräkningsrund i asseende på värdet, som för Sverges riksank nu är eller tramdeles kan blifva föreskrifvet; d) de för kassakreditiv lemnäde säkerhetshandingar, hvilka enskilda banken innehar och som ro till beskaffenheten med grundfondshypotek emtörliga, i den mån kreditiven äro anlitade; lock aldrig till större belopp, än som motsvarar emtio procent af bankens hela grundtond. g 27, mom. 1. De af bankbolag utgifna bankedlar skola utställas till innehafvaren, att utan änta vid anfordran inlösas och underskrifvas af ninst två bland styrelsens ledamöter samt en! bankens tjensteman, som dertill af styrelsen förordnas. Mom. 2. Banksedlar, lydande å guldmynt, få l!l endast utfärdas å två, fem, tio, femtio och ett 1 hundra caroliner, präglade enligt kongl. kungörelsen af den 31 Juli 1868, angående utmyntning af ett nytt, mot tio francs svarande, guldmynt. Banksedlarne skola till storlek och form vara så beskaffade, att papperet till dem å 2 caroliner är 5 tum i längd och 2,5 tum i bredd; till dem å 5 och 10 caroliner 5 tum i längd och 4,5 tum il. bredd; samt till dem å 50 ech 100 caroliner 7,5 tum i längd och 4,5 tum i bredd; allt enligt k. stadgan af den 10 November 1865 om mått och vigt. Mom. 3. Banksedlar, lydande å silfvermynt, få endast. utställas å tio, femtio, etthundra, femhundra och ett tusen rdr rmt. De skola till storlek och form vara så beskaffade, att papperet till dem å 10 riksdaler är 4,5 tum i längd och 2,5 tum i bredd; till dem å 50 och 100 riksdaler 5 tum i längd och 4,5 tum i bredd; samt till dem å 500 och 1,000 riksdaler 7,5 tum i längd och 4,5 tum i bredd, allt efter k. stadgan om mått och vigt den 10 November 1865. Mom. 4. Ej må banksedlar utfärdas med lydelse att kunna infrias antingen med guldmynt eller med silfvermynt. Mom. 5. Banksedlar må tillverkas af ofärgadt papper, dock! icke till likhet med Sverges riksbanks sedlar. Om tryckning eller gravering ankomme på bolaget att bestämma; dock bör banksedels valör alltid vara tydligen utmärkt. 3 28, mom. 1. Banksedel skall ovilkorligen, då den i bankens hufvudkontor till invexling företes, inlösas med svenskt mynt i guld eller silfver, efter sedelns lydelse. Mom. 2. Vägras inlösen, vare banksedelinnehafvaren berättigad att jemte kapitalet åtnjuta ränta efter sex för hundrade om året, från den dag inlösen blifvit vägrad, intill dess betalning kan erhållas. Sammansatta statsoch bankoutskottet har hemställt, att riksgäldskontoret, som hos riksbanken har ett kreditiv å 1,500,000 rdr och förut haft skyldighet att vid kreditivtidens slut inbetala hvad å kreditivet blifvit lyftadt, oaktadt riksgäldskontorets kreditivrätt förnyats att begagnas ånyo från den tid, vid hvilken den gamla tilländagår, måtte hädanefter vara befriadt från denna skyldighet. Andra kammarens tredje tillfälliga utskott har, i anledning af väckt motion om undersökning och Jutredning, huru det under konung Karl XI:s tid saf rusthållarne sammanskjutna s. k. ,reservkapiI tal blifvit användt, sig uilätit, att som detta kapital icke tillkommit genom frivilliga bidrag utan sammanskjutits på grund af regeringens befallning och således bildats genom ett slags beskattningsåtgärd, så torde, äfven om kapitalet skulle, på sätt motionären ansett möjligt, hafva blifvit användt till andra ändamål än afsigten varit, deraf icke följa något berättigande för de nuvarande rusthållarne att i sådan egenskap för medlen äska redovisning; hvadan och då någon eljest i lag grundad fordringsrätt uti förevarande hänseende icke enligt utskottets åsigt rusthållarne tillkommer, samf den af motionären åsyftade utredning i detta ämne följaktligen synes våra både obehörig och ända målslös, utskottet hemställer att motionen icke må till någon kammarens åtgärd föranleda. C— — — Konstitutionsutskottet har uti afgifvet utlåtande n:o 8 tillstyrkt, att det genom k. proposition fram lagda förslaget till föreningsakt mellan Sverge ocl Norge måtte antagas att hvila till grundlagsenli behandling. Uti afgifven skriftlig reservation ha hr L. Almqvist, med hvilken hr Trolle sig förenat förklarat sig icke kunna biträda utskottets beslu Grefve Piper, C. E., och frih. Liljencrantz hafv anmält att de ej närvarit, den förre vid beslutet fattande, den senare under ärendets hela behand ling hos utskottet. (PS EP MP ee Bankoutskottet har afgifvit utlåtande n:o 9 me afstyrkande af hr P. Nilssons motion om öfvel lemnande till kgl. myntoch medaljkabinettet: åtskilliga i riksbanken befintliga mynt och m daljer.

21 april 1869, sida 2

Thumbnail