daårbetare 1 ,Journal de Farls-. VUIren för duellen voro ytterst stränga. rst skulle 4 skott vexlas, och om dessa fvo utan resultat, skulle duellen fortsät; på värja. ENGLAND. Följande korrespondens från London af n 15 dennes torde vara af ett visst insse: ,Bland de i England bosatte mednmarne af familjen Orleans råder mycn oro. Tidt och ofta hållas samiljerädägningar; kurirer och gamla pröfvade nner resa fram och tillbaka öfver Kanan; telegrafdepescher vexlas natt och dag. et ärhi ögonen fallande, att den landsktiga konungasamiljen lägger stor vigt i, att hertigen af Montpensier skall koma på spanska tronen, och härpå arbetas alla håll med stor ifver. Förut har st dock icke varit så. Ännu för kort tid dan voro inflytelserika medlemmar af miljen af den åsigten, att det ingalunda re önskvärdt för familjen Orleans, att ågon af dess medlemmar intog den tron, ån hvilken bourbonerna fördrifvits, så om det en gång skedde i Frankrike. Ömet för Isabella köm härvid mindre i fråa, än farhågan, huruvida det skulle lycas hertigen af Montpensier att i längen kunna försvara sig mot intrigera utifrån och det republikanska paret i landet; huruvida han vore den ätte mannen att i längden med värdighet epresentera familjen Örleans på en tron, ch huruvida ej — i motsatt fall — dynatiens framtid i Frankrike härigenom kulle utsättas för faror. Sedan Ludvig silip förgäfves bemödat sig att vinna spanka kronan för sin familj, skall det blifa ändå svårare — så förmenade några — att hinna till Paris öfver Madrid. På ednaste tiden synas dessa betänkligheter tafva försvunnit. Huru och genom hvem ir icke lätt att säga, men hela den oreanska familjen intresserar sig nu mycket lifligt för de spanska tilldragelserna och använder sitt inflytande för hertigens af Montpensier val. Huruvida dessa spekulationer skola vinna framgång, kommer utan tvifvel snart att visa sig. Emellertid må Spanien skatta sig lyckligt, att det i Paris och Frankfurt funnits bankirer, som vilja förhjelpa hertigen till 10 millioner Å sterl. Vilkoren äro dock troligen mycket hårda, men finansministerns i Madrid nöd är stor, och utan hjelp skall han, desto värre, säkerligen vara oförmögen att betala de kuponger å statsskulden, som förfalla den 1 Juli. Här på platsen skulle icke något spanskt lån kunna vinna framgång, innan det prorisoriska tillståndet i Madrid upphör. ITALIEN. Deputeradekammaren diskuterar afskaffandet af den lag, enligt hvilken de unga män, som egna sig åt det andliga ståndet, äro befriade trån utskrifning till krigstjenst. Lamarmora försvarade denna undantagslag. Ministerpresidenten yttrade deremot, att ministeren föreslagit dess afskaflande, ingalunda härvid ledd af politisk passion, utan af grundsatsen af rättvisa och jemlikhet för alla. BELGIEN. I en korrespondens från Brissel af der 16 dennes heter det: , Knappt hade oro ligheterna i trakten af Littich blifri stillade, innan samma onda yppade sig koldistrikten kring Mons. Från Francerie omtalas allvarsamma arbetareoroligheter vid hvilka militären anfölls och man må ste göra bruk af eldvapnen. Flera död och sårade blefvo på platsen. Redan Onsdags hade arbetarehopar samlat si från Quaregnon, Jemappes och Cuesme och drogo omkring till de särskilda kol grufvorna, der de med våld tvingade ti arbetsinställningar och förmådde de derva rande arbetarne att följa sig. Auktori teterna kallade genast trupper från Mon och Löwen. Thorsdagen inträngde e mängd arbetare i Franceries, tillbakav sade under hotelser borgmästarens före ställningar och angrep vid La Greppo d der uppställda soldaterna från två bål så att dessa äfven nödgades gifva el I alla koldistrikten Cuesmes, Jemappe Quaregnon, Franceries, Paturages oc Åasmes är arbetet instäldt, mestadels g — — u, — än — — —9 —— KA QCELO —8 tringade arbetarne att lemna grufvorn I trakten af Mons har man redan läng väntat en strike, enär kolaffärerna gå mycket illa. Man fruktar äfven oroligh ter i trakten af Charleroi. En infanter bataljon har i dag afgått från Brässel t Borinage. SPANIEN. Provisoriska regeringen blef i corte sammanträdet den 15 dennes interpeller med afseende derpå, att Frankrike på de gräns mot Spanien tolererar organisati nen af carlistiska och isabellinska bar Prim besvarade interpellationen derme att han medgaf, det visserligen såda band på den nämnda gränsen blifvit c ganiserade, men att franska regering mot dem tillämpade samma grundsats som under törra regeringen mot de lil rala spanska flyktingarne. i —7T —-DE DR RA