Aus dem hohlen finsteren Thor Dringt ein buntes Gewimmel hervor. Jeder sonnt sich heute se gern; Sie feiern die Auferstehung des Herrn: Denn sie sind selber aufgestanden, Aus niedriger Häuser dumpfen Gemächern, Aus Handwerks-und Gewerbes-Banden, Aus dem Druck von Giebeln und Dächern, Aus der Kirchen ehrwärdiger Nacht Sind sie alle ans Licht gebracht. — — Såsom närmaste promenad erbjuder sig vår präktiga park, den såkallade Djurgården, som ansluter sig omedelbart till stadens vestra sida och nu egentligen redan ligger midt i Berlin. Under parkens gamla träd vandra tusental och visa hvarandra med förtjusning hvarje grön knopp på de våren begärligt tillmötesblickande buskarne och hvarje tidig blomma, som i länge saknade färger förkunnar dem vännen sommarens trogna återkomst. Midt igenom parken förer den snörräta vägen till Charlottenburg, den lilla residensorten. Vägen är betäckt med vagnar af alla slag; hela Berlin tycks vilja utvandra till Charlottenburg. Men hvarje utgång från Berlin erbjuder samma skådespel. Dock ej alldeles. På södra sidan är scenen mycket förändrad. Der, slutande sig intill stadens sista hus, ligger ett bryggeri, som endast är kändt under namnet Bocken. Denna lokal är under påskdagarne en berlinsk namnkunnighet, som Hrarje Berlinare årligen måste ha sett en gång, åtminstone på afstånd. Man studerar der folklifret. Låt oss äfven fara ditut. Berlinaren är i allmänhet ytterst måttlig. Äfven inom de lägre stånden äro dryckenskapssallen temligen sällsynta. Men i ,Bocken tror sig Berlinaren, och icke mindre Berlinskan, ega rättighet att vända återhällsamheten ryggen och att dricka så länge till dess ,, bocken stångar honom.. -— ,Bockölet är visserligen också den farligaste, mest förrädiska dryck, som finnes här. Bockölet är ett fabrikat, som endast kan begagnas om vintern och måste konsumeras mycket ungt. Under sommarvärmen blir det odugligt. Fördenskull ser sig Berlin nödsakadt att under den första vårmånaden förtära det stora bockbryggeriets hela ölförråd. Der har bildat sig en egen vanans rätt. På Långfredagen — äfven om denna dag, såsom i år, infaller än så tidigt — måste Berlinaren i bryggeriets trädgård dricka sitt första bocköl. På Långfredagen, men också aldrig tidigare, öppnar bryggeriet sina väldiga slussar, och det skulle bli en ej ringa uppståndelse bland Berlinerpubliken, om på denna dag!! engång den affisch saknades på Lättsasspelaren, som med den stereotypa illustration, hvilken framställer tvenne uppför en stor öltunna begärligt klättrande bastanta bockar, inbjuder till ,,Bockens öppnande. Redan tidigt på Långfredagsmorgonen är ,Bockens trädgård fullbesatt: man täflar om äran att komma öfver den första sejdeln bocköl. Den lämpligaste tid att kasta en blick på hvimlet derute är dock på eftermiddagen mellan kl. 6 och 8. På hvilken gata inom förutnämnda stadsdel man än må befinna sig, ryckes man ovilkorligt med menniskoströmmen, som ösverallt rör sig fram mot trakten af ,Bockent. I denna ström blandar sig, korsande densamma, mängden af dem, hvilka konung Gambrinus, allt öls skyddspatron, redan besegrat. Kostliga grupper! Vanligtvis hjelpas alltid tre och tre åt att bära hem sitt rus; den lyckligaste har, såsom billigt är, hedersplatsen i midten, de båda andra lemna honom beredvilligt ett visserligen alltid vacklande stöd. Glada visor ljuda förvirradt ur deras mun, den broliga pappersmössan, hvarmed man på Bocken pryder sig, kröner ännu det vacklande hufvudet; ett bredt band af papper och den orden af tenn, som de tappraste dryckeskämparne erhålla, pryda bröstet, och ej sällan bär handen äfven den sejdel, hvilken skänkt innehafvaren så mycken lycksalighet, såsom ett ömt minne med sig hem. Der äro vi ändtligen på ,Bocken. Ingångarne äro tätt belägrade, ty trädgården, hur stor den än är, lemnar ej mera någon plats. Vi tränga oss med makt in Förvirradt buller af tusentals blandade röster, i förening med de smattrande tonerna från en militärorkester, ljuder oss brusande till mötes. Ett allmänt jubel emottager oss. Ännu äro alla i den gla daste sinnesstämning. Det unga ölet befinner sig ännu i de milda stadierna a sin berusade verkan. Ett äkta folklif hvars like i liflighet man i det kalla nor diska Berlin eljest aldrig får skåda. Er äkta kosmopolitisk blandning stånden emel lan. Borgare, arbetare och unga krigare bilda sällskapets grundelementer; talrike grupper af muntra studenter blanda sig jublande med dem; det eleganta Berlir tränger sig nyfiket och en smula förlägetige nom. Äfven fruntimmersverlden är stark representerad: intet nöje utan damer! Ocl öfrerallt obegränsad glädtighet. På all löser dryckens skälmske ande tungorna Sånger Yuda, folktalare uppstiga på bor den och hålla ofta afbrutna, fantastisk tal till den bifallsjublande mängden; hyarj grupp skämtar, sinnrikt eller plumpt, s tokigt som möjligt på sitt vis. Äfven SAns far den demoniske anden, oc