Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 april 1869, sida 1

94707 AT nans 1IHDOLTDLAnMdAUdIC. Riksdagen. Lördagens sammanträden. LVi meddela här en något utförligare redogörelse för den i Lördags fortsatta behandlingen af särskilda utskottets utlåtande i fråga om Landtförsvarets organisation. Under förutsättning, att det af K. M:t framlagda förslag till kungörelse angående den allmänna värnepligten vunne riksdagens godkännande, hade K. M:t föreslagit, att rustoch rotehållares samt soldatens inbördes förhållanden må närmare regleras, i ändamål att lindra de förras besvär och ställa soldat samt rustoch rotehållare i mindre beroende af hvarandra. I sådant hänseende har K. M:t uppgjort och riksdagens pröfning underställt följande allmänna bestämmelser: 1:o. Alla ovissa besvär, som, tillkomna efter knekte-kontraktens upprättande, nu äro med soldatens aflönande förenade, skola, i den mån gällande legokontrakt löpa till ända, såsom skyldighet upphöra, samt må icke vid lego-aftal, som framdeles upprättas, ovilkorligen åläggas någon att utgöra. 2:0. K. M:t och kronan öfvertager rekryteringsskyldigheten och i sammanhang dermed ifrågakommande utgifter för städja och lega; 3:0. Ett normalkontrakt, gällande för hela riket, upprättas. Enligt detta kontrakt skulle soldatens löneförmåner utgöras af bostad på rotens mark, bestående af stuga efter hittills varande bruk med erforderliga uthus, samt 45 kub.-fot spanmål årligen, hälften råg och hälften korn, dock att hinder ej möter derför, att lönen äfven kan till hela eller en del af sitt belopp bestå af jord, som rotehållare åt soldaten upplåter, penningar eller persedlar, likväl endast efter frivilligt dem emellan träffad och skriftligen upprättad samt af befälet godkänd öfverenskommelse. I 24:de punkten har utskottet hemställt, att hvad K. M:t i berörda hänseenden föreslagit icke må af riksdagen bifallas. Utskottet har i motiveringen af denna hemställan, bland annat, uttalat den åsigt, att föga båtnad vore att förvänta af partiela lindringar och eftergifter. Såväl med fästadt afseende å rustoch rotehållares klagomål som ur synpunkten af försvarsverkets ändamålsenliga ordnande vore det derför vida fördelaktigare att medgifva hela indelningsverkets upphäfrande, mot en ersättning till statsverket, motsvaI medgifvande, utan som ett sätt att lösa fr stryckte dock den önskan, att rande värdet af de rustoch rotehållare nu åliggande besvär. Inom första kammaren uppstod, rörande denna punkt, en ganska långvarig diskussion, derunder åtskilliga klandrade utskottets motivering, ehuru man i allmänhet var ense om att godkänna, hvad utskottet hemställt. Statsrådet v. Ehrenheim önskade dock den modifikation i beslutet, att riksdagen måtte förklara sig ,,för det närvarande icke bifalla det k. förslaget. Detta yrkande bestreds dock af grefv:ne J. O. Mörner, Hen. IIamilton och C. G. Mörner. En sådan formulering, som statsrådet Ehrenheim föreslagit, skulle nemligen kunna tydas så, att riksdagen t. ex. vid nästa ri dag vore sinnad bifalla K. M:ts förslag i o dradt skick; men det vore ingalunda menin Just förslagets nuvarande uppställning lade hinder i vägen för dess godkännande. Man kunde med skäl hysa betänklighet mot att från rustoch rotehållaren på K. M:t och kronan öfverflytta rekryteringsskyldigheten; ty åliggandet för rust-, och rotehållarne att ombesörja densamma innebär dock en slags garanti att få ordentligt och dugligt folk. Rustoch rotehållaren lärer väl nemligen ej till soldat antaga annan än den person, till hvars redlighet han har förtroende och af hvars arbete han under tider, fria från tjenstgöring, kan vänta sig gagn. Det föreslagna normalkontraktet ansågs alltför sväfvande och antogs kunna leda derhän, att statsverket betungades med ökade utgifter, utan att afsedd lättnad i lika mån bereddes alla, som deraf kunna vara i behof. För bifall till utskottets hemställan talade äfven frih. v. Otter och Staöl v. Holstein. Grefve Lagerberg ville äfven godkänna utskottets förslag, dock att kammaren derjemte uttalade ett ogillande af utskottets motivering. Hr Montgomery-Cederhjelm ansåg det ej rigtigt, att utskottet så helt och hållet kastat det k. förslaget öfverbord, men ville ej under närvarande förhållanden framställa något bestämdt yrkande. — Efter afslutad diskussion blef punkten utan votering godkänd. Andra kammaren sysselsatte sig ne timmars tid med öfverläggning fråga. Statsrådet Abelin redogjorde för de skäl, som legat till grund för det kongl. förslaget, samt anmärkte, att man ej finge betrakta den ifrågasatta regleringen som ett försök att köpa riksdagens san till ömsesidig fördel för såväl armöen som rustoch rotehållare. Han sökte derefter visa att det föreslagna normalkontraktet uppfylde ändamålet att lika besvär medtörde lika utgifter och att in(gen fick betala mer än hvad billigt var samt att fekryteringsbördan nu föll serdeles ojemnt. Etter de beslut kammaren sattat ville han emellertid ej begära, att förslaget skulle bisallas, men han utksdagens beslut skulle inskränka sig till ett afslag .för det näromkring trenrörande denna sparande, I samma syfte yttrade sig hrr Mannerskanta, Kidderstad, Kinmanson och frih. Gripenstedt, hvilska talare dock framställde åtskilliga anmärkningar mot det k. förslaget. Hrr Sven Nilsson, Hedlund, C. A. Larsson, John Ericsson, Dofsen, Rosenberg, Engman m. fl. yrskade bifall till en af utskottsledamöterna trån andra kammaren afgitven reservation, uti hvilken santydes, att en utsträckning af beväringsskyldigheten ej bör ifrågasättas utan motsvarande lindring i rustoch rotehällningsskyldigheten. Förnämsta skälet härför var, att de ej kunde uppfatta de i den k. propositionen föreslagna nya bestämmelser rörande rustoch rotehållarnes samt soldatens inbördes förhållande såsom lindringar i de förras besvär. Tillika ansågo dessa talare, att tillämpningen af de föreslagna normalkontrakten skulle på många ställen göra soldatens underhåll dyrare sän nu, till följd af den stora prisskillnaden på i spanmål i landets olika provinser, äfvensom utt rekryteringens verkställande genom befälet, i stål