——————: söfver långe Robs fantasier, som tillfreds Iställelse öfver samtalets vändning. FÖ att ej lemna det gynnsamma ögonblicke obegagnadt, svarade han derför hastigt: — Min gode far har genom kiok sparsamhet och flit samlat en icke obetydlig förmögenhet, fullt tillräcklig att kunna förverkliga mina ungdomsdrömmar. — Hvad hindrar den unge herrn till Mac Ivors Castle att förverkliga sina drömmar? frågade säckpiparen entonigt. — Mycket, gode Rob, ganska mycket: den af min aflidne far esterlemnade förmögenheten bestär hufrudsakligen af qvarnen och den tillhörande jorden. Allt detta måste således först säljas, — Hvem hindrar den unge lairden att sälja sin egendom? — Ingen hiadrar mig, svarade Mac Ivor och utbytte åter en nästan omärklig blick med Whiteleat och Dougal.— nej, ingen kunde förvägra mig det, men ni glömmer att jag som en trogen son bör hysa undseende för min mors önskningar. — Din moder är född i högländerna, 8osse, svarade piparen uttrycksfullt, likasom hade dessa ord innebållit det kraftigaste hesis för att Mac Ivors moder skulie vara beredd att återvända till sin födelsebygd. — Det är sanut, gode Rob, kärleken till hemmet sleckaar hos en god skotte först med hans lif. Men äfven antaget att det lyckas ert inflytande att stämma min moder gynnsamt för våra önskningar, Så har jag ju dessutom två systrar, hvilka vea balva rätt till arfvet. Äfven om del lysa en systerlig kärlek till mig, så äro le likväl infödda, an rikanskor, hvilka; vårligen skola underkasta sig att slita de