Musik. Domkyrko-konserten förl. Onsdag, af hr dir. Ceupeh anordnad till förmån för härv. barnhem i Haga samt 3:ne dylika i de mest nödlidande trakterna af Småland, torde hafva räknat ett auditorium af omkring 1,000 personer. — Man hade vid detta tillfälle nöjet återhöra hr Czapeks i och för hans föregående för barnhemmet i Haga till ord at E. D. Björck komponerade vackra kantat Barnhemmet, skrifven för kör, soloröster, orgel och messingsinstrumenter. Kyrkligt enkel, såsom sig bör, melodiös och hjertlig, ansluter sig hr C:s musik noga till texten, lyckligt återspeglande densammas innehåll. Introduktionen, i rosigt skimmer målande barndomens oskuld och leende frid, det recitativartade sopransolot, ljuft talande om ett hem af kärlek, fromhet och idoghet, samt tersetten för sopran, alt och tenor, med dess i en melodiös och harmoniskt klar stämföring framburna maning att vid minnet af egen, af hemmets frid hägnad barndomstid öfva barmhertighet mot den, som intet hem på jorden har, äro musiknummer, som hedra deras upphofsmans såväl uppfattning som känsla. Recitativet för basröst med dess allvarligt väckande erinran om oundvikligheten af en räkenskapen dag, dess framslungade ve ösver skrymtaren, gör ett djupt intryck icke blott genom sångstämmans kraftiga, om än något hårda, tongångar och det karak teristiska i ackompanjemangets behandling, utan äfven, och måhända ännu mera, till följd af sjelfva dess kontrast mot den veka