IIVi står du lugn, en bild at sorglösheten Och ser med liknöjdhet din nästas nöd? Är det väl nog med den barmhertigheten Som ger en skärf utaf ,,sitt öfverflöd? Då tusenden af hungersnöden lida Och ifrigt bedja: ,, Arbete och bröd-! Och med förtviflan efter hjelpen bida, Hvad gjorde du till deras understöd?