Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 april 1869, sida 3

iMandade ämnen. Från konstverlden. En fransk tidning skrifver: songens stora musikaliska tilldragelse är uppförandet af Rossinis ,,.Messe solennelle på italienska operan. I allt, hvad Rossini har skrifvit, i de stora och komiska operorna, i det lyriska dramat, i salongsmusik och kyrkomusik, har han visat sig lika stor, och förutom genom ,,Stabat har han nu genom sin messa visat sig såsom en värdig efterträdare af de berömde, gamle italienske kompositörerna af religiös musik. Det sista mästerverk, som han har testamenterat efterv den och som han på lek brukade kalla sin, messa, oaktadi orkester-partituret innehåller icke mindre än 400 sidor och består af 14 serskilda stycken, blef komponeradt 18563 och utfördt för första gången året derefter i en privat salong i Paris blott med ackomparnement af 2 piano och 1 harmonium. Åhörarne bestodo då endast af några notabiliteter i litteraturen och konsten, hvaribland Auber och Meyerbeer. Auber lyssnade på musiken med stor uppmärksamhet och andakt, men Meyerbeer, som icke kunde finna nog vältaliga ord för ait uttrycka sin beundran för sin genialiske medtäflare, uppsteg och omfamnade houom. Sedan den tiden har Paris omtalat denna messa såsom ett fabelaktigt underverk, bvartill man aldrig hört maken. Rossini insåg då, att ett sådant arbete borde få ett värdigt utförande, hvarörjade ombilda och instrumentera det för 100 stämmor. Efter Rossinis död sålde hans enka denna messa till Adel Pattis svåger Str: kosch för en mycket betydlig summa, men hr S. har säkerligen ej förlorat på handeln. — På Rossinis födelsedag, den 2S Februari, blef messan första gången uppförd på italienska operan, hvarest kompositörens älsklingskonstnärinna, signora Albori, utförde ett af hufvudpartierna. Denna signora har ännu sin förträffliga röst, och det berättas, att da hon sjöng vid Rossinis begrafning i