Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 april 1869, sida 2

Andra kammaren Jtan diskussion föredrogos och biföllos statskottets utlåtande n:o 50, afstyrkande hr L. M. rdenfelts motion om utbyte af tillgångarne uti fonderade statslånens liqvidationsoch amorsementsfonder mot de till riksbanken utfärdade igationer för 1808 och 1809 årens krigskostnar; samt n:o 52, med hemställan, på grund af en vf hr A. Berger väckt motion, att riksdagen måtte sluta, att det för 1858 års fonderade statslån visade årliga anslag af 1, 166,6662 riksdaler hänefter icke behöfver vid hvarje års början afttas, utan att fullmäktige i riksgäldskontoret må a att låta till detta låns liqvidationsoch amorsementsfond under löpande kalenderåret utbela anslaget å den eller de tider, som fullmäkse, efter sig företeende omständigheter, finna för dt bestämma. Angående val af ordförande vid landsting, I utlåtande n:o 16, 1:sta punkten, har lagutskott afstyrkt en af hr A. Jonsson väckt motion, att å i kgl. förordningen om landsting den 21 Mars 2, enligt hvilken 8 K. M:t för hvarje lagtima ndsting utser en ordförande, måtte erhålla sådan idring, att landstinget finge sjelft inom sig utse dförande. Rörande denna fråga uppstod en läne öfverläggning, derunder hrr Ahlgren, Svensen, . Nilsson i Espö, Siljeström, Uhr och Ola Jönsm yrkade afslag å utskottets hemställan och angande af ett utaf den förstnämnde talaren soruleradt förslag till und. skrifvelse i motionens syfte e hufvudsakliga skäl, som anfördes för den i asatta förändringen, voro, att det ansågs onödigt tt K. M:t utsåg ordförande i landstinget, då alla undstingets beslut underställdes K. M:ts eller dess efallningshafvandes pröfning och att sålunda icke ödig kontroll öfver landstingets verksamhet sakades; att det nuvarande stadgandet vore en föroimpning mot landstingen och ett hinder för initutionens utveckling, hvaremot det vore i full fverensstämmelse med sjelfstyrelsens ide, att landsingen sjelfva utsäge sin ordförande, hvilket ock ore konseqvent med deras rättighet att inom sig älja vice ordföranden o. s v. Vör bifall till punken uppträdde endast hr Ribbing, som sökte visa et opäkallade i den föreslagna förändringen, förämligast af det skäl, att inga enheter visat ig af det nuvarande stadgandet för utseende af andstingens ordförande, likasom ej heller någon lagan försports öfver sättet, hvarpå de personer, vilka äertill blifvit utsedde, skötte sina åligganden. Vid anställd votering mellan utskottets hemMan och det af hr Ahlgren formulerade skrifelseförslaget godkändes det sistnämnde med 115 ster mot 26. Sedan detta beslut fattats begärde hr Hierta rdet och uttalade den förhoppning, att första kamnaren, då den nu afgjorda frågan komme under less behandling icke skulle förbise den inkonsewens, som låg deri, att landstingen inom sig välja edamöter till nämnda kammare, men icke ba rätighet att sjelfva utse sin ordförande. —— Förändrad beräkning af resekostnadsersättning till landstingsmän. I anledning af härom af brr Hessle och P. Nilsson från Malmöhus län väckta motioner har lagutskottet i ofrannämnda utlåtande, 2:a punkten, föreslagit, att riksdagen må för sin del besluta en rfattning, hvarigenom förordnas, att 24 S i kel. förordningen om landsting den 21 Mars 1862 skall erhålla följande förändrade lydelse: Landstingsman eller suppleant eger icke tillgodonjuta annan godtgörelse för inställelse vid landstingets möte, än ersättning för resekostnaden fram och åter, beräknad efter skjutslega för två hästar, der icke jernväg är att tillgå, eller ångbåtslägenhet begagnas; men efter afgiften för plats i första klassens vagn på jernväg, der sådan finnes, och för en hyttplats eller, när hyttplats ej förekommer, en salongsplats på ångfartyg, der resan såmedelst sker. r Detta förslag godkändes af kammaren utan diskussion. I lagutskottets utlåtande N:o 17 afstyrktes 2:ne af hrr Rylander och S. Hansson väckta motioner om upphörande af kyrkoherdes sjelfskrifrenhet till ordförandeskap i skolräd. Emot detta utskottets beslut har hr Ahlgren reserverat sig och hemställt: dels att riksdagen, med upphäfvande af denna jJelfskrifvenhet, måtte antaga lagutskottets vid nästl. års riksdag afgifna och då af andra kammaren godkända förslag, hvarigenom 23 8 i k. sorordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd den 21 Mars 1862 skulle erhälla följande: förändrade lydelse: Kyrkoherden, eller den hans embete förestår, eller ock annan prestman, som han för något tillfälle kan dertill förordna, är i kyrkorådet ordförande. I den annexeller kapellförsamling, vid hvilken särskild prestman finnes anställd, skall han föra ordet, när kyrkoherden eller den, n hans embete förvaltar, ej är i stämman tillstädes. Ledamöter i kyrkorådet äro församlingens kyrkovärdar samt så många å kyrkostämma valde, för gudsfruktan och nit kände män, som församlingen i finner lämpligt utse. Ledamöter i skolrådet äro församlingens kyrkoherde eller den hans embete förestår samt s många å kyrkostamma valde, för nit om skolvä sendet kände män, som församlingen finner lämpligt utse. Skolrådet väljer inom sig ordförande och v. ordförande. I såväl kyrkorådet som skolrådet må ledamo ternas antal likväl, ordföranden inberäknad, icke understiga fem. Ledamöterna i kyrkooch skolråden väljas för ssyra års tid. dels att riksdagen måtte i und. skrifvelse anhålla, det Kongl. Maj:t, derest nämnda beslut svinner Kongl. Maj:ts samtycke, täckes i öfverenssstämmelse härmed vidtaga de förändringar i stads(gan om folkundervisningen i riket den 18 Juni 1842 och öfriga dithörande författningar, som till följd af samma beslut blifva erforderliga; samt dels att, såvida nu föreslagna förändrade lydelse af ofvanberörde 23:dje i kongl. förordningen om kyrkostämma samt kyrkoråd och skolråd vinne riksdagens bifall, riksdagen till följd deraf ville för sin del besluta, att S 24 i samma förordning måtte erhålla följande i ringa mån förändrade lydelse: ; Till ledamot i kyrkoråd eller skolråd kan e; den väljas, som är oberättigad att deltaga i kyr kostämmas öfverläggningar och beslut; ej den isom icke uppnått 25 års ålder; ej den Isom icke råder öfver sig och sitt gods; ej den som all sin egendom till borgenärer afträdt ocl icke, på sätt lag förmår, visa gitter, att han frår deras kraf fri är; ej den, som är för nesligt brot tilltalad eller under framtiden ställd; ej den, son genom domstols beslut förklarats medborgerlig förtroende förlustig eller ovärdig att inför rätt: föra annans talan; samt ej heller kyrkoförsamlin gens redovisningsskyldige och aflönade betjente. Efter någon diskussion antog kammaren me 70 röster mot 28 detta af hr Ahlgren framställd förslag. 2— RR ff Re 2— 2 I likhet med hvad vederbörande utskott hem ställt afslog kammaren följande motioner: neml. gen hr A. Dicksons om sådan ändring i 4:de Sa ofvannämnda kgl. förordning, att främmande tros bekännare icke uteslutas från rättighet att del r taga i kyrkostämmas öfverläggningar och beslu -hr L. Öhlins om ändring i 1734 års gästgifverrasiso. samt hr Lindströms om framställnin