På de kungliga slotten arbetas med ifver att ordna väningar för alla de höga gäster, som skola hitkomma till det kungliga bröllopet i Juli månad. Såsom väntade gäster anföras konungen och drottningen i Danmark, prinsen af Wales med gemål, tronföljaren i Ryssland med gemål, konung Otto i Grekland m. fl. Det blir en dyr affär för vårt konungabus, köpt för äran att få hålla bröllopet i Stockholm, under det regeln eljest är, när det äller tronföljare, att bruden reser till brudgummen, icke tvertom. Kronprinsen af Preussen vigdes dock i Windsor, och alltså har man här lyckligtvis ett prejudikat. Emellertid lärer den förnäma verlden i Danmark icke vara rätt belåten med detta arrangement, hvaremot Stockholms allmänbet bör vara så mycket gladare deråt. Man skall väl också nu, hoppas vi, uttrycka tfrihetens känslor lika mot alla de höga gästerna, hvarmed möjligen intrycket skall kunna i någon mån utplånas af den ohöflighet, hvarför en rysk storfurste för några år sedan här var utsatt från befolkningens sida, då vid hans artiga helsning, när han vid landstigningen gick fram genom solkhopen, icke en hatt lyftades till besvarande af hans helsning. Det anföres till och med, att en och annan hvissling hördes från den aflägsnare hopen. Det må nämnas, att denna ohöflighet blifvit i Ryssland in trerad bland de många förolämpningar, hvarför man der anser sig hafva varit utsatt från svensk sida, och att mer än en resande svensk derför rönt obehag inom vissa ryska kretsar. — God ton bör dock ett bildadt folk röja äfven mot den det betraktar såsom n fiende. Lyckligtvis är likväl s i en mot Ryssland nu en annan, än i vi helsades med besöket af de ryska n:onitorerna. På Påskdagen afsomnade härstädes en 80-ärig. vördnadsvärd man, f. d. justitierådet Bredberg, fader till statsrådet W II. Bredberg. ÄÅf det åldriga par, som i