sålunda att lif var möjligt utan hjerna. Endast det inträffade att de sålunda stympade djuren förlorade alla sina sinnen samt reducerades till ett tillstånd af att vara blott automater. Hr Voit i Mänchen har nu uppnått ett ännu mera öfverraskande resultat. Han borttog hjernan å flera dufvor och efter några månader konstaterade han till sin förvåning, att densamma bildat sig ånyo. Iljernan hade vext tillbaka. Efter hjernans borttagande, säger den lärde fysiologen, sticka dufvorna hufvudet under ena vingen samt förblifva orörliga. Ögonen äro tillslutna och de tyckas sofva. Detta tillstånd varar några veckor, derpå uppvakna de slutligen ur sin skenbara sömn, öppna ögonen samt begynna att flyga. De undika alla hinder samt flyga undan dem, hvilka vilja taga fatt på dem. Det är derföre uppenbart att de åter se och höra ganska väl. Några af dessa djur dödades fem månader efter operationen och man förefann då i hjernhålan en hvit massa, af fullkomligt samma utseende och konsistens som den hvita bjerna assan, och hvilken dessutom var delad i tvenne hi rnflikar. I hvardera af de begge nya hemisfererna observerade man ett litet ställe, söm var uppfyldt af en vätska och emellan begge en mellanvägg (Septum). Massan bestod af primitiva två gånger vindade nervfibrer samt af obetydliga gangheceller. Inom några månader hade hjernan sålunda nybildat sig samt inträdt i sin fullständiga verksamhet.