2 U:SKUtet. Vetenskaps-kademiens högtidsdag Vi firades i förrgår på stora börssalen i närtl varo af konungen, enkedrottningen, hertigarne och hertiginnorna af Östergötland och Dalarne, äfvensom en talrik samling åhörare, bland hvilka märktes åtskilliga högre embetsmän samt medlemmar afrikssdagens båda kamrar m. il. 3 ; ; Sedan DD. MM. och KK. HH. intagit sde för dem anvisade platser, öppnade prasses, hr Erdmann, sammankomsten med en helsning till konungen, akademiens höge beskyddare, samt uttryckte dervid akademiens förbindelser för det hägn och den omvårdnad, hvarmed hon städse varit omhuldad af Sverges konungar och folk. Minnespenningen för året, preglad öfver framlidne professoren vid Karolinska institutet m. m. C. (i. Mosander, framställler å ena sidan Mosanders bröstbild med omskrift: ,,Car. G. Mosander Chem. Prof. Musei mineral. Preef. och vid nedra kan ten ,N. 1797. 0. 18584, samt å den andra sidan en man i vanlig drägt, sittande vid ett bord och tömmande innehållet ur en flaska i en liten skål. Framför honom står en kemisk våg. På bordet ligga vid sidan ett par mineralstuffer. Omskrift ur Virgilius, med ett tillsatt ord: ,,C disjungit semina terrarum. I afskärningen läses: ,,Socio mineralogo, optime merito, R. Acad. Scient. Suec. MDCCCLXIX Efter det preses vidare meddelat eu lefnadsteckning öfver Mosander och deruti framställt Mosanders förtjenster såväl om den kemiska vetenskapen i allmänhet som ock serskildt såsom lärare vid Karolinska institutet och intendent vid riksmusei mineralogiska afdelning, uppläste sekreteraren herr Lindhagen berättelsen om akademiens verksamhet under det förflutna året. Ur denna berättelse meddelas följande: Bland särskilda vetenskapliga företag, som under det förtlutna året tagit vetenskapsakademiens uppmärksamhet och medverkan i anspråk, fört jenar i första rummet att framhållas den under t utförda svenska expeditionen till norra Ishafvet, under ledning af professor Nordenskiöld. Denna expedition utgör en värdig länk i den rad af liknande företag, som i sednare tider från vårt land utgått till utrönande af den hössta nordens naturförhållanden, och bär vittne derom, hurusom hos ett upplyst folk vetenskapen sällan lemnas i saknad ar ertorderliga yttre medel för uppnående af sina vigtigare ända Med en srikostighet och beredvillighet, som n i rikare länder torde vara sällsynta, sammans! af enskilda medlemmar utat Göteborgs samhälle en ansenlig penningesumma, hvarigenom utförandet af en ishafsexpedition under förliden sommar först blef möjliggjordt. Men detta företag erhöll dock sedermera en väsendtligen annan och vidgad betydelse derigenom, att K. M:t täcktes, på vetenskapsakademiens förord, åt expeditionen upplåta krono-postångfartyget ,,Sophia, under befal af kaptenen i K. M:ts flotta frih. F. W. von Otter, samt försedt med fullständig bemanning och skeppsutrust Genom det oberoende af vind och hafsströmmar, som användandet af angkraft måste medföra, vann expeditionen icke endast fördelen att ku än i allmänhet medelst ett segeifart ligt, fortkomma från en ort till en a lunda kunna på samma tid uträtta långt mera, utan erhöll äfven en betydligt större trygghet under den möjligen förestående kampen med drif-is. Det upplåtna fartygets rymlighet medgaf dessutom, att tillfälle kunde beredäs för ett större antal vetenskapsidkare, än ursprungligen afsågs, att an sluta sig till expeditionen, hvilken härigenom ock erhöll en vidsträcktare omfattni Sedermera inflöt ännu ett frikostigt penning ag från en vetenskapernas vän och gynnare, hvilket bidrag va särdeles välkommet, sedan, med söretagets utvid ning, behofven äfven blifvit stegrade. Oberå fartygets manskap, kom expeditionen slutligen att bestå dels af befälet ombord: frih. von Otter, löjtnant Palander och skeppsläkaren d:r Nyström, samt dels af de vetenskapliga medlemmarne: hrr Nordenskiöld, Fries, Malmgren, Smitt, Lemstrom, Holmgren, Berggren och Nauckhoff samt konservatorn Svensson. Expeditionen afgick i början af Juli månad förlidet år, med aändamal dels att besöka och i geografiskt, geognostiskt och naturhistoriskt hänseende undersöka Beeren Viland, dels atti samma hänseenden fortsätta och komplettera de undersökningar at Spetsbergens ögrupp, som under föregående svenska expeditioner blifvit utförda, dels slutligen att under senhösten framt, så långt nordligt från Spetsbergen, som omständ heterna kunde medgifva, för att a ernå en sträcktare kännedom om polarhafvet, synnerligast i sådana hänseenden, som kunde inågon mån vara afgörande for den mycket omhandlade polarf gan, eller frågan om möjligheten att en gång uppnå norra polen. Synnerligast tör detta sistnämnda indamål hade fartyget blifvit försedt med tillräckliga förråd för en öfvervintring, i fall en sådan senom sig företeende omständigheter skulle anses påkallad eller blifva nödvändig. De af expeditionens vetenskapliga medlemmar, hv icke ämnade deltaga i försöken att med fartyget framoå mot norden från Spetsbergen, återkommo till jåderneslandet redan i förra hälften af Oktobor månad, hvaremot fartyget sjelft, med de återstående expeditionsmedlemmarne ombord, först i början ar December ankrade i Göteborgs hamn. Under den