Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1869, sida 1

1 1—f7 ST DA ÅUtC1 Ö111 ÅÅÅå3. Från Berlin. (Till Handelstidningen.) Berlin, slutet af Mars 1869. Intet kan mera uppmuntra bojelsen för att bygga jernvägar än en i siffror uttryckt jemförelse mellan det tillstånd, hvari jernyägsväsendet befann sig under de första försökens tid, och dess tillstånd efter 20 å 30 år. Skall anläggningskapitalet bära räntor? frågade man tviflande, då aktierna för byggandet afjernvigen från Berlin till Breslau utbjödos. In så svag personoch godstrafik existerade på den tiden — år 1845 — mellan Preussens talrikast befolkade båda städer, att man icke helt enkelt utskrattade frågaren, såsom det skulle ske i dag, utan inlät sig i en lång dis on med Lonom om jernvägarnes rentabilitet. Sedandess har i Preussen ett högst respektabelt jernvägsnät upptt. Utom Berlin ha alla provinshufvudstäder blifvit centralpunkter, från hvilka jernvägarne utlöpa i radier. Platser af trifvelaktig betydelse räddade sig derigenom, att de genom en jernbana satte sig i förbindelse med den öfriga lefvande verlden. Årligen uppstodo och uppstå i ständigt stigande progression vid sidan af de stora verldskommunikationsvägarne dessa små provinsoch lokalbanor, hvilkas invecklade gripande i hvarandra nu sör tiden gör resor mera till ett ansträngande studium än till en njutning. Penningmarknaden öfversvämmades och ölve svämmas fortfarande med en hastigt stigande flod af jernvägspapper, och likväl — om man med uppmärksamhet studerar börsernas kurssedlar, så skall man i prenssiska staten endast finna två eller tre jernvägar, hvilkas aktiekurs brännmärker företaget såsom en misslyckad spekulation. Hvarifrån komma de millioner, som representeras af alla dessa papper? För troendet till jernvägstrafiken, förtroendet till jernbaneräsendets utveckling drifver penningarne ur de doldaste vrår ut i osfentligheten, på det att desamma i lopp må beringa mensklighetens il steg. Jernvägarnes statistik ölverti oss i afseende på noggrannhet och säkerhet utaf ingen aunan gren af denna sifser-vetenskap. Bearbetade i handelsministeriets tekniska byrå, utgifvas regelbundet , statistiska underrättelser om de preussiska jernvägarne. För kort tid sedan offentliggjordes det 15:de bandet, hvarmed dessa underrättelser fortgätt till slutet af år 1867, men hvilket endast afser jernVv gsnätet inom de landsdelar, hvilka intill år 1866 bildade den preussiska staten Detta oändligt speciella verk, som nnehäller de omsorgsiullaste uppgifter, ända tilibaka till det preussiska jerusägsväsendets första början, ger en tydlig föreställning om utvecklingen af våra kommunikationer. Se t. ex. bland andra följande siffror: Vid slulet af år 1867 hade vi på föga mera än 5,000 qvadratmils yta omkring 954 mil fullständigt i drift varande jernväg, deraf kommo 246 mil på statsbanc 201 milepå privatbanor, som stå und — Id:1 bade vi 15 mil dubbelspå voro af de. 954 milei nobla spår. De på gåend omoriv har under samma tidrymd ökats f. till 2,205, passagerarevagnarnes f till 3,350, lastvagnarnes itran 1.351 51,036. Antalet personer, som b des på jernbanorna, steg under sani tid från omkring 4 till omkring 39 millioner, qvantiteten af gods, som tra 114 Sporterades, frän c:a 8 millioner till 732 millioner centner. Tydligare än de anförda siffrorna tala uppgifterna om de serskilda banorna. Den kungliga Ostbanan (Berlin berg-Ryssland) hade år 1854 i drift 59 mil. sedan 1857: 64 mil, sedan 1861: 101 wil, i slutet af 1867 nära 114 mil. Antalet at dess lokomotiver har sedan 1854 ökats från 61 till 173, passagerarev. s från 132 till 290, lastvagnarnes från 575 till 3,203. Antalet af de utat loko