YNEIKkLS. TYSKLAND. Grefve Bismarck har åter haft ett häf tigt sjukdomsanfall, som gjort hans vän ner mycken oro. Enligt , National-Zeit. är han dock så till vida bättre, att mai väntade, det han om några dagar skal kunna återtaga sina vanliga sysselsättnin gar. Unligt ett rykte, som äfven medde s i franska tidningar, skulle det var: rbundskanslerns mening att efter päsl öretaga en resa till Petersburg. ÖSTERRIKE. ne freie Presse skrifver den 7 den Nikskanslern Beust har i dag begif I Triest för att som utrikesminiminister för det kejserliga huse öfvervara den audiens, i hvilken konung Victor Emanuels ambassadör, Marozzc della Rocca, som är sänd i en utomordentlig mission, skall blifsa mottagen af kejsaren. Åf denna omständighet torde konjekturalpolitiken ånyo vara böjd för att draga de djerfvaste slutsatser. Likväl kar det icke nog framhållas, att alla hittills varande och kommande berättelser om alliansförhandlingar, som sägas vara i gång mellan Österrike och Italien under föregifven fransk egid, helt säkert icke öfverensstämma med de faktiska förhållandena. Härmed vilja vi dock icke neka, att under de sednaste veckorna ett mycket betydligt närmande skett mellan regeringarne i Wien och Florens. Det är också allt skäl att antaga, att Frankrike icke står helt och hållet utanför, utan att det tvertom har en väsendtlig del i detta närmande. Detta oaktadt synes det vara otvifvelaktigt, att den egentliga afsigten härmed endast stödjer sig på planer, som utgå från en för kabinetten i Wien och Florens gemensam politik, som eftersträfvar att framgent bevara en fredlig situation för begge makterna. Som sidostycke till den serdeles fredliga betydelsen af de symptoner till närmande mellan kabinetten i Wien och Florens, som kommit i dagen, meddelas oss, att man nu äfven i Berlin börjar göra demonstrationer i fredlig riktning. Enligt en kunglig befallning skall nemligen det under förliden sommar inkallade insanterimanskapet hemsändas i nästa Juni månad, och icke först till hösten. Det kan knappast fela, att det förbehällsamma sätt, hvarmed Neue freie Presse omtalar sammankomsten i Triest, och de obestämda antydningar, hvarmed de åtföljas, snarare skola tjena till att framkalla än att förebygga dristiga koniekturer om mötets egentliga ändamål. I det wienska riksrådets möte den 15 dennes förekom en häftig debatt angående det österrikiska landtvärnets ställning och förhållande till liniearmten. Den liberala oppositionen önskade en sådan organisation af landtvärnet, som kunde göra det — så vidt som möjligt — oberoende af iniearmten och försäkra det en ställning j ungefär samma slag som de ungerska honveds. Regeringen hade förelagt en orsanisationsplan, enligt hvilken de bestånde generaloch militärbefälen skulle ara befäl för resp. landtvärnsdistrikter, ler med andra ord, att landtvärn och iniearmåen skulle ställas under samma efäl. Minoriteten i utskottet hade förelagit att indela de vestösterrikiska länerna i 8 sjeliständiga distrikter, och att rganisera landtvärnet alldeles oberoende ör sig. En mängd deputerade talade i enna vigtiga fråga; det längsta talet höll lrikesministern Giskra, som varnade emot tt åtskiljande af landtvärnet efter natioaltteterna i de serskildta kronländerna,8 varigenom lätt ny näring kunde gifvas åt ationalitetstvisterna, samt bad oppositioen icke föröka de redan förut stora svågheter, hvarmed regeringen hade att d npa. Under debatten kom det till en mn iftig sammandrabbning mellan den tyske v puteraden Skene och den slovenske h edlemmen Toman. Den förstnämnde för-fö arade nödvändigheten af ett gemensamt ta skt kommandospråk och yttrade bland: — — — — — — —